1/20/2010

Skolmogen ?

Jag har en tjej på 5 år som börjar barnskolan nästa höst, nu är det så att personalen på dagis anser att hon har dåligt arbetsminne så jag är rädd att dom vill att hon ska stanna kvar på dagis ett år till.

Hon har talproblem & har gått hos logoped fram till nu då han anser att hon inte behöver hans hjälp längre. Det är en försiktig tjej som inte gör något väsen av sig men studerar människor väldigt ingående (har fått för mig att hon inte passar in i mallen som dagispersonalen har ).

Både hon & vi har fått höra fram till i höstas att hon är så liten, tyvärr så var det inte bara dagispersonalen som sa detta utan det spred sig även till de övriga barnen till följd att hon inte alltid har fått vara med på olika aktiviteter som de barnen i hennes ålder har gjort tex. badat.

Hon har många kompisar både på dagis & hemma, kan de flesta bokstäverna, har en otrolig fin & grovmotorik & hon ser verkligen fram emot att börja skolan till hösten.

Jag tycker inte det är någon skillnad på henne mot hennes bröder då dom började skolan. När det gäller arbetsminnet så har jag provat säga olika saker som hon ska upprepa men det syns att hon blir less & kan då säga jag vet inte, kommer inte ihåg sen kan hon återkomma efter ett tag & säga sakerna jag sagt. Nu vet jag inte om det här är någon fråga för er men jag vet inte vart jag ska vända mig med mina funderingar.


Ingrid Gråberg svarar:

Till att börja med vill jag klargöra att det alltid är föräldrarna som avgör om barnet ska börja i skolan eller gå kvar i förskolan ett extra år. Personalens förslag är att ses som ett erbjudande som man kan tacka ja eller nej till. Nu har ju ni inte fått något sådant förslag ännu och kommer kanske inte heller att få det, så än så länge handlar det bara om dina misstankar/din oro. Men om du skulle ha rätt i dina misstankar tycker jag att du noga ska lyssna på vad personalen har att säga, samtidigt som du ska vara kritisk och lita på ditt eget omdöme.

Skulle det visa sig att ni har väsenskilda uppfattningar om din dotter och hennes förutsättningar att klara sig i skolan, så kan det vara bra om någon oberoende person (exempelvis en barnpsykolog) anlitas för att göra en bedömning av huruvida hon är skolmogen eller inte.

Eftersom det kan vara stor skillnad på hur ett barn fungerar i hemmets lugna vrå och hur det fungerar i en större barngrupp på dagis eller i skolan, så är det förstås bra om du har möjlighet att med egna ögon se hur din dotter fungerar på dagis.

Be också personalen om konkreta exempel för att förtydliga vad de menar med att hon är ”liten” och har dåligt arbetsminne. Vad är det hon inte klarar idag? Och finns det något personalen har anledning att oroa sig för när det gäller hennes nuvarande fungerande och hennes framtida utveckling? Ställ helt enkelt frågor tills du känner dig övertygad om att du vet hur personalen upplever din dotter. Då slipper du oroa dig i onödan. Kanske har de aldrig ens tänkt tanken att föreslå en senare skolstart. Eller så har de det, och då har ni god tid på er att fundera och komma fram till rätt beslut.

Med vänlig hälsning,