Jag får obegripliga attacker då jag nästan tappar medvetandet

Så länge jag kan minnas, även om det kanske bara rör sig om x antal år, så har jag haft bekymmer med något av och till. Ibland dyker detta problem upp flera gånger om dagen, ibland flera gånger i veckan, medan det ibland "tar uppehåll" i ett halvår eller till och med år.

Det är som att jag ställs utanför mig själv när dessa "attacker" som jag valt att kalla dem dyker upp. Jag kan umgås med vänner när det helt plötsligt slår mig, och då tappar jag fokus totalt. Jag kan glömma bort halva minnen med dessa människor, har svårt att hålla fokus på dem och uppfatta vad de säger och gör.

Om vi pratat om något strax innan attacken så kan jag ha svårt att minnas detta, och all energi jag har går åt till att försöka minnas och hålla mig kvar i nuet. Det är som att allt jag gör sker mekaniskt, och att jag inte riktigt är vid medvetande i min egen kropp, och att jag desperat försöker få mig själv att lyda, minnas och fokusera.

Det är olika hur länge attackerna håller i sig som sagt, och olika när de dyker upp. Jag har inte sett något samband när det gäller mat, sömn, sällskap eller liknande, så jag har inte kunnat styra över det själv än. Attackerna kan slå till precis när som helst - när jag är i affären, när jag umgås med familjen, när jag ser tv, när jag läser en bok. När som helst. Det känns som att mitt huvud täcks av någon slags tjock dimma. När attackerna är över fungerar jag precis som vanligt, även om det ibland kan ta tid för mig att reparera allt igen.


Jenny Klefbom svarar:

Eftersom du har skrivit till Psykologiguiden så antar jag att du tänker att dina ”attacker” kan ha psykologiskt ursprung. Så tänker inte jag, utifrån din beskrivning, även om man förstås inte kan utesluta det. Min första fråga blir därför: Finns det andra omständigheter i ditt liv som talar för att detta skulle vara ett utslag av någon typ av psykologiska mekanismer? Finns det t ex inslag av ångest i det du upplever under attackerna? Lever du under extrema omständigheter på något sätt, så att det finns anledning att tänka att du lider av svår stress? Finns det i ditt liv andra tecken på att du ibland tappar kontakten med verkligheten?

I ditt brev tar du inte upp några av omständigheterna som jag frågar efter ovan, så om ditt svar på mina frågor blir ”nej”, så tycker jag att du ska arbeta efter hypotesen att det du upplever är ett medicinskt, snarare än psykologiskt, problem.

Sök upp en läkare och be om remiss till en specialist i neurologi (specialist på hjärnan). Denne kan börja med att intervjua dig om dina ”attacker” och kan sedan gå vidare med olika typer av undersökningar av hjärnan och dess mekanismer.

Ett tillstånd som ligger nära till hands att misstänka, utifrån din beskrivning, är epilepsi. Det är något som man inte bör gå omkring med outrett, då det finns behandling att få. För nog tycker jag att det låter väldigt jobbigt att riskera att få sådana här attacker så ofta som flera gånger om dagen. Om inte annat så kan det ge psykologiska problem att leva med den konstanta osäkerheten.

Vänlig hälsning,