6-årig flicka som tycker hon är tjock

Ingrid Gråberg svarar:

Förr eller senare upptäcker de flesta hur de rådande skönhetsidealen ser ut och i vårt samhälle är det inte förknippat med övervikt. Att din dotter redan som 5-åring verkar ha uppsnappat detta gör att jag undrar om hon blivit retad för att vara tjock eller om personer i hennes omgivning pratat mycket om kroppsform, vikt och om bantning. Och eftersom du funderat över att prata med din dotter om hur hon kan påverka sin vikt, så undrar jag om hon, rent objektivt sett, är överviktig.

Du beskriver henne som ”lång och stor”, men ordet stor kan tolkas på flera sätt. För någon betyder det att man är kraftigt byggd, för en annan att man har något kilo extra och för en tredje att man lider av fetma. Att du överhuvudtaget tänkt tanken att prata viktkontroll med din 6-åring tyder på att du med ”stor” menar att hon är mer eller mindre överviktig. Men hur det än ligger till med den saken så har du helt rätt i att din dotter är alldeles för ung för att ta eget ansvar för sitt välbefinnande och hälsa. Det bästa man kan göra som föräldrar är att servera mat som både är god och nyttig, utan att göra något väsen av det.

Man behöver inte hela tiden påpeka att saker är nyttiga eller onyttiga, särskilt inte till små barn. Det är bättre att satsa på att göra den hälsosamma maten attraktivt och lättillgängligt.

Samma sak gäller motionen. Istället för att prata om vikten av att röra på sig, kan man locka och ”lura” sina barn att röra på sig genom lek och gemensamma aktiviteter. Förutom att göra roliga saker tillsammans, såsom att bada/simma och bygga kojor, så kan man gå eller cykla när man ska iväg någonstans, istället för att ta bilen eller bussen.

Men hur ska du förhålla dig till din dotters frågor och klagan? Du är själv inne på att din oro över hennes klagan kan vara ett problem och jag är benägen att hålla med dig. För när man som förälder är orolig för sitt barn av någon anledning så tenderar man att agera på ett sätt som i värsta fall förstärker det problematiska beteendet.

När din dotter klagar över att hon är tjock så gissar jag att du lägger rätt mycket krut på att övertyga henne om motsatsen eller övertyga henne om att hon är fin som hon är – överviktig eller inte. Det är i alla fall vad de flesta föräldrar skulle göra, och i ett första läge får man nog anse det vara det mest önskvärda och rimliga att göra. Men om inte dina försäkringar och argument biter, utan de måste upprepas gång på gång, så riskerar de att hålla kvar fokus på temat kroppsform.

Nästa gång det kommer frågor på nämnda tema tycker jag att du ska prova att, vänligt men bestämt, säga något i stil med ”jag tycker du är jättefin” och sedan byta samtalsämne. Undvik att ge dig in i långa diskussioner eller börja stapla mängder av positiva kommentarer på varandra. Visa istället i handling att du tycker om ditt barn. Ge henne en kram till exempel (om det är något som ni båda uppskattar) och ge av din tid. Prata (om annat), spela ett spel, läs en bok, gå ut och spela fotboll, sätt på musik och dansa eller gör något helt annat som får er att bli glada.

Om du inte redan har gjort det, så bör du också fråga din 6-åring om det är någon som påstått att hon är tjock eller retat henne för hur hon ser ut. Är hon utsatt för mobbning måste naturligvis vuxna runt omkring henne se till att det upphör.

Med vänlig hälsning,