Psykisk utredning

Jenny Klefbom svarar:

Du skriver att någonting är ”helt galet” med dig, men du skriver inte vad. Det är ju så att det finns olika typer av utredningar, beroende på vad det är man har problem med.

En diagnosgrupp som det har varit ett stort fokus på under senare år är de neuropsykiatriska diagnoserna. Bland dem finns t ex uppmärksamhetsstörningarna, det vill säga de som på engelska förkortas ADHD och ADD.

En annan neuropsykiatrisk diagnosgrupp är autismspektrumstörningarna. De brukar innebära att man har problem på det sociala planet. Eftersom dessa diagnoser antas ha att göra med kognitiva svårigheter, det vill säga att det är något problem med hjärnans informationsbearbetningssystem, så innefattar en neuropsykiatrisk utredning nästan alltid testning av psykolog.

Vanligt är också att man utreder psykiatriska problem. Det finns en väldig massa psykiatriska diagnoser, men ofta vet man redan från början lite grann vad man letar efter eftersom symtomen som man söker hjälp för talar för sig själva. I vissa fall behövs inte någon riktig utredning, utan man kan lätt konstatera vad problemen handlar om utifrån ett samtal.

I andra fall är frågeställningarna svårare. Om man t ex tänker att depressiva symtom bottnar i en personlighetsstörningsproblematik behöver man intervjua och i vissa fall göra tester för att förstå symtomens ursprung. Det vanliga vid psykiatriska utredningar är att man gör dessa i direkt syfte att kunna sätta in behandling. Patienten söker alltså i första hand vård för sitt lidande, och diagnosticerandet sker för att man ska kunna välja rätt behandling.

Du har gått på BUP i ganska många år. Sedan ett antal år tillbaka ingår det i BUPs riktlinjer att ställa diagnos innan man inleder några längre behandlingar. Mitt råd blir därför att börja med att ta kontakt med BUP och be att få gå igenom dina journaler tillsammans med någon från mottagningen som kan förklara och svara på frågor.

Förutom att få reda på vilka diagnoser personalen har ställt låter det också som att du skulle behöva få en förklaring av vad syftet med din behandling har varit. Hur har behandlarna tänkt när de har gjort olika insatser? Och hur tänker BUP-personalen kring sina insatser? Du är ju uppenbarligen missnöjd. Känner de också att de har misslyckats, eller ser de framsteg som du inte gör?

Om genomgången på BUP inte leder till att du får svar på dina frågor tycker jag att du ska vända dig till vuxenpsykiatrin, vilket du förstås ska göra i vilket fall som helst om det är så att du upplever att du har behov av hjälp! Beskriv dina symtom, och var mycket tydlig med att du önskar få utrett vad du egentligen lider av.

Besök på vuxenpsykiatrin kostar lika mycket som andra besök inom vården, och omfattas dessutom av högkostnadsskydd: När du betalat en viss summa så är resten av vården gratis resten av året. Du behöver alltså inte oroa dig över några höga kostnader.

Med vänlig hälsning,