Jag lider av kraftiga magsmärtor under revbenet!
Hej! Jag är en 19-årig tjej som under ett års tid har kraftiga smärtor under höger revben. Jag har varit hos en läkare som har konstaterat att det jag lider av är magkatarr i samband med IBS och ångestattacker. Det finns inget läkemedel som hjälper mot detta. Jag har prövat allting som finns men smärtorna försvinner inte.
Under detta år har det bara blivit sämre. När jag får ont känns det som att jag får någon form av kramp under revbenet som gör att jag får svårt att andas. Gråter jag gör det ännu mer ont och likaså skrattar. Det svartnar för ögonen och susar i öronen ibland händer det att jag svimmar eller förlorar synen och bara ser dimma. Krampattacken kan komma plötsligt, då jag sitter på bussen, gör något roligt eller då jag är ledsen och stressad.
Detta leder till att jag inte vågar göra vissa saker, jag har blivit mer rädd för att sätta mig på bussen själv, då jag är rädd att jag ska svimma eller få otroligt ont och det inte finns något jag kan göra.
Jag går inte längre ut på helger för jag är rädd att förstöra för någon annan om jag skulle få ont. Jag känner mig skyldig för att jag har ont och klandrar mig själv.
Botten är nådd nu när mitt tidigare så stabila förhållande med min pojkvän börjar att rasa samman. Jag märker skillnader i min personlighet som andra även uppmärksammar. Jag måste duscha oftare för att jag hela tiden känner mig äcklig och smutsig. Vad kan detta vara? Hur ska jag göra nu? Tacksam för svar!!
Ingrid Gråberg svarar:
Eftersom jag inte är läkare, så vågar jag överhuvudtaget inte spekulera i vad som orsakar din smärta. Nu vet jag inte hur noggrant utredd du är av din läkare, men har i alla fall konstaterat att du lider av magkatarr, IBS och ångestattacker. Om vi förutsätter att din läkare inte har missat något viktigt, så har du alltså redan svaret på varför du har ont. Men uppenbarligen har läkaren inte förklarat hur allt hänger ihop – åtminstone inte på ett sätt så att du har förstått. Därför tycker jag att du ska be om en förklaring och inte ge dig förrän du har allt klart för dig.
Din oro för sjukdomssymtomen kan både förvärra smärtan och utlösa den, så förutom en ordentlig genomgång av vilka symtom som dina magåkommor kan ge, så skulle jag rekommendera att du fick träffa en psykolog. Förhoppningsvis finns det en psykolog knuten till din vårdcentral som är van att jobba med smärtpatienter.
Hittills verkar det som att du bara har fått prova olika sorters läkemedel och inget av dem har haft någon påtaglig effekt. Smärtan finns kvar och dessutom har du börjat med en hel del undvikandebeteenden till följd av din rädsla för att svimma eller få ont, vilket gör att du missar sociala tillställningar och andra aktiviteter som normalt sett får dig att må bra. Allt sammantaget har påverkat ditt mående och fungerande.
Om relationen till pojkvännen har börjat rasa samman på grund av din sjukdom eller av helt andra orsaker framgår inte av ditt brev, men relationsproblemen blir ytterligare en anledning till varför du skulle vara betjänt av en psykologisk behandling.
Det skulle nog vara bra att se över hela din livssituation, allt från mat-, sömn- och motionsvanor till arbetsbelastning och relationer, så även en dietist och en sjukgymnast skulle kunna vara behjälpliga. Ibland kan till och med små förändringar i vardagen få en stor effekt på välbefinnandet. Ändrade kostvanor, bättre sömnvanor, avslappningsövningar och motion är några exempel. Saker som ofta är lätta att förstå, men som ändå kan vara ack så svåra att genomföra.
Det en psykolog kan hjälpa dig med är bland annat psykoedukation (det vill säga att förklara hur dina tankar, känslor och beteenden påverkar varandra), motivationsarbete (så att till exempel avslappningsövningar blir genomförda) och reflektion (tänka och resonera kring din egen självbild och livssituation). Tillsammans kan ni komma fram till vad som är möjligt, och önskvärt, att förändra och hur du kan förhålla dig till det som inte går att förändra.
Vänlig hälsning,
