Kan inte kontrollera ilska mot min syster
Jag och min syster bråkar ofta, jag 25 hon30, det tär på oss och jag kan inte kontrollera min ilska mot henne när jag känner mig orättvist behandlad.
Förut har det bara runnit ut i sanden, nu är jag sur i flera dagar och kan känna att jag aldrig mer vill träffa henne och det gör att jag får ångest.
Det är bagateller, men det känns som det sitter så djup, från barndommen. De räcker med att jag ger henne ett tips eller en åsikt. Då blir hon sur och berättar att hon är en vuxen människa och sånt vet hon själv, där brister min gnista och jag får vredesutbrott och det blir i slutändan alltid mitt fel eftersom jag vräker ur mig elaka ord.
Jag är inte perfekt och kan vara riktigt het men jag försöker vara lugn, jag känner att det nästan alltid är hon som triggar mig genom att alltid bli sur på mig om jag har nåt att säga. Hon gav mig papper på ADHD, så jag kan bli ledsen när jag känner att hon gör det värre för mig när hon vet att jag blir arg lätt och att det kanske beror på ADD.
Vår far dog -98 och innan det var han sjuk, jag har aldrig direkt träffat min far frisk, vår mor uppfostrade oss själv. Vi tre bråkar ofta när vi ses tillsammans och har aldrig haft en fast hand som sagt åt oss att sluta. Jag lider av vredesutbrott som är = ångest, och jag har antagligen ADD. Har funderat på en utredning men är rädd att få en diagnos som kan hindra arbetslivet. Jag vill veta hur vi ska lösa detta och om ADD-utredning är en bra ide?
Philip Weiss svarar:
Jag förstår att du och din syster har det väldigt besvärligt. Det blir som om du som lillasyskon inte skall tala om för din storasyster vad hon kan göra. När hon tillrättavisar dig så har du "kort stubin". Som du beskriver så är det bara i relation till din syster detta sker. Om det är så kanske du inte har någon neuropsykiatriskt diagnos som ADHD eller ADD. Om det är ett generellt problem i ditt liv konsultera din husläkare för att diskutera en ev. remiss till ett neuropsykiatriskt team.
Om vi tittar på vad du skulle kunna göra så tänker jag att du till att börja med behöver verktyg för att handskas med ilskan. Att andas ordentligt och djupt ett antal ggr brukar hjälpa. Att säga till din syster att om du blir arg så kommer du att gå ifrån för att kunna kyla ner dina känslor. Du gör denna överenskommelse med din syster för att ni inte skall hamna i samma destruktiva relation och situation gång efter annan.
Att du går flera dagar och är sur skulle du kunna hantera genom att börja reflektera över situationen. Fråga dig själv om det är rimligt att det din syster sade kan få generera en så stark ilska och flera dagars surhet hos dig. Du tar det hela väldigt personligt (förstår att din syster riktar sig till dig personligen). Om hon tar ett tips eller en åsikt från dig som en tillrättavisning så är det egentligen hennes problem och inte ditt.
Du behöver kanske också fundera över HUR du säger saker till din syster. Vi kan ta upp tuffa och provocerande saker med andra, men göra det på ett respektfullt och till och med ödmjukt sätt så att den andra kan ta emot det. Man brukar tala om "jagbudskap" som kännetecknas av att man säger ungefär såhär: "jag blir så provocerad/ledsen/arg/besviken osv. när du inte lyssnar till vad jag försöker säga till dig". Detta sätt att uttrycka sig istället för att säga: "du är si och så eller gör såhär så blir det bra". Ett alternativt sätt är att då säga: "jag tror att om du gör så då... eller om jag var du så skulle jag kanske kunna göra såhär".
En annan sak som är viktig för dig är att ha koll på om du påverkas av sådana saker som blodsockernivåer (hunger), trötthet, stress (för kvinnor PMS) alkohol m.fl. s.k. sårbarhetsfaktorer. Om du känner igen dig i någon sådan sårbarhet så kan det hjälpa dig att med kännedom om detta inte gå in i diskussioner med din syster då du är som mest sårbar.
Vidare så vet du rätt väl vad som triggar igång dig. Alltså att din syster talar om att hon vet själv dvs. att hon avvisar dina råd och förslag. Med den vetskapen kan du vara beredd på att om detta sker så behöver du inte bli så överraskad och därmed inte heller gå igång på det.
Hälsningar
