Älskar han mig fortfarande?
Jag och min sambo har alltid haft ett väldigt kärleksfullt förhållande, nästan som man tror att man drömmer, allt har varit perfekt, vår relation och vårt sexliv. Vi har alltid haft en väldigt stor respekt för varandra och alltid satt vårt förhållande i första hand.
För ca 9 månader sedan förändrades allt pga hans mående. Han började må dåligt fysiskt pga en sjukdom (som inte är farlig, men påfrestande pga värk), och han blev nedstämd. Vårt sexliv började svalna (vilket jag kan förstå om man har ont mm.), men även hans respekt för mig och hans känslor. Under denna tid har vi försökt att ha sex, vilket har gått bra men sen tog det bara slut.
Nu har vi inte haft något intimt på över 4 månader, han vill knappt kyssa mig/ta på mig. Jag har försökt att prata med honom och få honom att förstå att vi inte behöver ha sex med varandra utan vänta tills han mår bättre fysiskt, och att jag är där för honom. Men han har verkligen inte rört mig på 4 månader och jag vet inte hur jag ska tolka det. Det gör mig så oehört ledsen och jag känner mig så himla ensam och oälskad. Han ger ingen tid längre till mig utan bara till sina vänner och hobby.
Vi är båda runt 30 och planerar att gifta oss och skaffa barn inom de närmsta åren. Hur ska jag tolka att han inte rör mig, kysser mig eller är där för mig när jag mår dåligt? Han säger att han fortfarande älskar mig och inget har förändrats, men jag har svårt att tro det. Kan lusten bara försvinna, fast man älskar någon?
Philip Weiss svarar:
Jag hamnar snabbt i tanken att er kommunikation inte fungerar så väl. I samband med att din sambo blev sjuk så blev det förmodligen en kris inom honom och mellan er.
Utifrån vad du beskriver så går det inte att förstå vad som egentligen utspelar sig inom din sambo. Att han blivit påverkad av sin sjukdom är rimligt. Det som framstår som underligt är att han utifrån vad du beskriver undviker både fysisk kontakt och tid med dig. Han prioriterar sina vänner och sin hobby. Det är kring detta du och ni måste ha ett klarläggande samtal.
Det förefaller nästan som om du från att ha levt i ett förhållande med ömsesidig respekt har backat tillbaka och finner dig i situationen. Vad är du rädd för skulle hända om du stod på dig och krävde att ni måste tala igenom hur ni har det och gå till botten med detta?
Ibland kan det vara så att par som har konflikter och svårigheter hamnar i ett låst läge och därför behöver ta hjälp utifrån. Om ni inte på egen hand kan samtala om hur ni har det, varför det är så och hur ni skall komma vidare så rekommenderar jag er att söka hjälp i s.k. familjeterapi eller parterapi.
I de flesta kommuner finns det familjerådgivning. Kyrkan har också sådan verksamhet som jag kan rekommendera. Vidare finns det privata legitimerade psykologer/psykoterapeuter inriktade på parterapi.
Med vänlig hälsning,
