Hypomani
Jag tror mej lida av hypomani. Jag vet att det dock är väldigt svårt att diagnostisera sig själv såhär men ändå. Många beskriver mej som dampig, fast har inte de koncentrationsstörningarna. I perioder behöver jag inte sova mycket, är ganska rastlös/otålig och gör väldigt mycket saker, ganska så spattig om man säger så. Saken är den att jag inte själv lider särskilt mycket av det (om nu inte kroppen tar skada av minskat sömnbehov), men folk i min omgivning kan tycka det är jobbigt ibland när jag är hyperaktiv. Har inga depressiva perioder, men perioder som är "normala". Klart man kan vara lite nedstämt ibland, men det är ju alla. Så min fråga är egentligen om jag ska/bör söka hjälp, vart jag ska vända mej och vilken hjälp som finns att tillgå. Tacksam för svar!!
Jenny Klefbom svarar:
Precis som du skriver så är det svårt att diagnosticera sig själv. Jag skulle inte ens våga mig på att göra det, trots att jag är psykolog, eftersom det inte bara krävs kunskaper och utbildning, utan också det perspektiv som bara en utomstående kan ha.
Du undrar om du bör söka hjälp, men menar samtidigt att du inte själv lider av din höga aktivitetsnivå. Generellt sett finns det sällan anledning att söka hjälp för något som man inte lider av. Men nu är det ju så att man kan bli indirekt lidande, om det är så att ens beteende påverkar omgivningen väldigt mycket. Mitt råd blir därför att du pratar med några av dem som står dig närmast, och ber dem att ärligt beskriva hur de påverkas av din ”spattighet”. Du kan också gå igenom din livssituation och fundera över om ditt beteende fått några negativa konsekvenser som du kanske inte har tänkt på. Tror du t ex att din studie/jobbsituation har påverkats negativt? Har du varit med om att personer avbrutit relationer med dig på grund av ditt beteende? Har det lett till bråk? Om du kommer fram till att ditt liv fungerar och att dina släktingar och vänner accepterar dig som du är, finns det ingen anledning att gå vidare. Om du trots allt beslutar dig för att vilja ha en förklaring av ditt beteende, så rekommenderar jag dig att vända dig till den psykiatriska öppenvården och be om en utredning.
Hälsningar
