10/29/2012

Nybliven storasyster slår sin lillasyster

Vi har 14 månader mellan våra barn. De är nu 16 månader respektive 2 månader, de är båda tjejer. Nu har den äldre börjat slå den yngre nästan hela tiden. Rivs, dunkar i huvudet och kramar superhårt till den lilla börjar skrika. Hon liksom klamrar sig fast så att det tom blir svårt att ta bort henne. Hur ska vi bemöta detta?? Jag blir förbannad och säger till henne med mörk röst dock känns det som att hon blir ännu mer eggad då...efteråt vill hon ofta kramas med mig.

Jag och min man har varit hemma med både barnen och ska vara det totalt i 3 månader. Så det har inte varit brist på uppmärksamhet.


Ingrid Gråberg svarar:

Det låter som att ni har förberett er väl inför lillasysters ankomst och tänkt på att er tid och uppmärksamhet även ska räcka till storasyster. Så hur ska man förstå den uppkomna situationen? Först och främst måste man komma ihåg att ett så pass litet barn inte i förväg kan förstå vad det innebär att få ett syskon. Och med en ny liten varelse i familjen blir tillvaron förändrad. Dels har vi själva spädbarnet, vars blotta existens (inklusive ett visst mått av skrikande) både kan väcka intresse, glädje, rädsla och irritation. Och dels är det nästan ofrånkomligen så att föräldrarnas beteenden och familjens rutiner påverkas i någon mån.

Samtidigt som det är bra att vara förberedd på att barn kan reagera på mindre önskvärda sätt när de får nya syskon, så finns det en risk att man oroar sig för negativa följder och därmed börja agera på ett lite annorlunda sätt än vanligt. Även extra mycket uppmärksamhet i bästa välmening innebär en förändring.

Sedan måste man komma ihåg att ett barn som bara är drygt ett år gammalt har svårt att avgöra vad som är lagom hårt när det gäller klappar och kramar. Och barnet saknar förmåga att förstå konsekvenserna av sitt handlande. Likagärna som det kan ha varit känslostyrt när er dotter inledningsvis slog på sin syster, kan det därför helt enkelt ha handlat om att hon tog i för mycket när hon skulle känna/klappa på henne. Förklaringen till varför beteendet har fortsatt kan både stå att finna i lillasysters och i era reaktioner.

När hårda tag inte bara är en engångsföreteelse kan det vara en svår balansgång för föräldrar mellan att skydda det mindre barnet och att skapa positiva associationer till syskonet hos det äldre barnet. Så hur gör man? Grundprincipen är enkel, eller rättare sagt den är enkel att formulera men långt ifrån enkel att praktisera i alla lägen. Det handlar om att hålla sin egen frustration, rädsla och ilska i schack och lugnt och bestämt hindra barnet från att skada sitt syskon, utan att skrika eller ”säga till på skarpen”. I övrigt handlar det om att involvera storasyskonet i skötseln av bebisen och skapa ett positiv intresse för den lilla (bland annat visa hur man klappar lagom hårt). Men här behöver man inte ha någon brådska eller höga ambitioner. Viktigare är att ni föräldrar kan ha ett avspänt förhållande till det hela och våga lita på att det blir bra så småningom.

Om ni känner er oroliga kan ni alltid vända er till BVC. Där har man stor erfarenhet av den här typen av problem.

Med vänlig hälsning,