Dålig förlorare

Jag är så sjukt dålig förlorare att de inte finns något att jämföra med. Jag kan knappt spela spel längre, jag blir helt ursinnig. Jag måste kasta sönder saker och slå sönder dörrar och grejer. Jag gapar och skriker så grannarna måste tro att de är något fel i huvet på mig.

Förlorar mitt lag i hockey så slår jag sönder saker, förlorar jag i spel så slår jag sönder saker, spelar jag kort så river jag sönder kortleken.. De börjar bli dyrt för mig att spela. Men jag älskar spel.

De händer emellanåt att jag delar ut slag till min motståndare när han vinner över mig.

Vad ska man göra åt saken? Räkna till 10 är de dummaste jag hört, då blir man bara mer förbannad. Vad ska jag ta mig till!? De blir bara värre och värre de här. Att sluta spela är inget alternativ.


Anna Karlstedt svarar:

Det här låter onekligen besvärligt. Att något du tycks älska att göra (spela) skapar så mycket negativa känslor (ilska, frustration) och problematiskt beteende (slå sönder saker och puckla på motståndare) är såklart jobbigt både för dig och för din omgivning.

Jag tänker börja med att säga emot dig - att sluta spela är ett alternativ. Att se det som ett alternativ och som den logiska konsekvensen av ditt beteende är en bättre utgångspunkt för de beteendeförändringar du behöver göra än att hålla fast vid spelandet som en rättighet. Du har ingen självklar rätt att spela om du inte kan hantera det och det t.ex. leder till att du behandlar andra illa...

Nu till vad du kan göra. Att förändra invanda beteenden är inte enkelt men långt ifrån en omöjlighet. Inledningsvis tycker jag att du ska försöka göra tydligt för dig hur ofta och när du går över gränsen.

Sätt dig ner och besluta dig för vilka känslouttryck och beteenden som du tycker är OK vid en förlust och vilka du inte kan acceptera.

Sedan kan du börja registrera när du bryter dina egna ”regler” och också vara uppmärksam på när du klarar av att hantera en förlust.

På det här sättet kommer du garanterat lära dig nya saker om dig själv som du kan ha nytta av. Det ger dig också möjlighet att göra förändringsarbetet till en tävling, vilket borde passa dig. Om det t.ex. visar sig att du går över den gräns du satt upp 75 % av de gånger du förlorar så kan du sätta upp målet att sänka siffran till 50 % de närmaste veckorna. Lyckas du med det belönar du dig själv och sätter sedan upp nya mål.

Man ska ha klart för sig att den här typen av förändringar inte sker över en natt även om man arbetar strukturerat och målmedvetet med dem. Du måste räkna med bakslag och inte låta det sänka din motivation.

Det kan också vara bra att känna till att det finns psykologiska behandlingsmetoder som kan vara till hjälp om det är så att du kommer att behöva hjälp i ditt förändringsarbete. ART (Aggression Replacement Training) är en sådan metod.

Vänlig hälsning,