1/11/2013

Min raka kommunikation fungerar inte

Jag är en rak och tydlig person som talar om för min omgivning vad jag tycker och vad jag känner. Både vad gäller negativa och positiva känslor, tankar och händelser men jag upplever att väldigt många har problem att hantera mina raka kommunikation och då undrar hur jag ska hantera detta.

Som exempel kan jag ta min senaste relation, från första stund har jag varit tydlig och frågat när jag inte förstått hur han resonerat eller agerat samt att jag talat om vad jag behöver för att relationen ska fungera för mig (inga orimliga grejer utan tex att jag behöver veta förutsättningarna för gemensamma helger hos honom, dvs kommer hans barn att vara hemma eller inte osv).

Jag har framfört budskapen i jag-form och inte på något sätt varit upprörd eller arg eller skuldbeläggande men har ändå bemötts av "anfall är bästa försvar" och så har det blivit en konflikt av något som jag trodde skulle kunna hanteras genom en mogen kommunikation.

Har jag orimliga förväntningar, ska man inte i inledningsskedet av en relation kunna säga något som avviker från den "rosa bubblan"?


Staffan Carazo svarar:

Det finns (som du förmodligen anar) inte något rätt eller fel när det gäller hur tydlig och rak man ska kunna vara till sin omgivning..

Det som får avgöra frågan är omdöme. Det borde rimligen inte finnas anledning för någon att reagera med ”anfall är bästa försvar” om man inte känner sig anklagad. Men det kan förstås handla om ditt sätt att uttrycka dig och/eller en försvarsinställd person i andra ändan.

Du skriver själv att det är väldigt många som har problem med din raka kommunikation. Det betyder att även du har ett problem (”it takes two to tango”). Om du vill veta hur ditt sätt att kommunicera upplevs av andra föreslår jag att du frågar.

Om du gör det, bör du fråga på rätt sätt, och ta emot kritiken som ”en present”. Förklara vikten av ett ärligt och seriöst svar. ”Som man frågar får man svar”. Det är därför viktigt hur du presenterar din fråga och att du frågar någon du inte befinner dig i en aktuell konflikt med.

Du kan heller inte räkna med att få ”ett rätt” svar av någon du frågar. Men du kan få olika bilder av hur ditt sätt att uttrycka dig uppfattas av andra. Låt i så fall detta bli ett personligt ”utvecklingssprojekt” för dig kring hur andra uppfattar ditt sätt att kommunicera. Det kan berika dig både privat och kanske i ditt arbete (jag vet inte vad du arbetar med).

Det kan handla om sådana saker som: ”timing” för när man tar upp vissa saker, ton (röst), ögonkontakt, paus- och turtagning, hur väl man lyssnar, när man använder jag-form eller du-form, känslolägen, språkbruk, medkänsla, stress, ”öppen” eller ”stängd” kommunikation, hur man hanterar makt och/eller utfall av det man frågar och kommunicerar, etc.

Det är mitt förslag att du undviker att (för snabbt) hitta ett direkt svar på din fråga och istället undersöker detta spännande område för mänskligt samspel. Det är ett komplext område som ett enkelt svar inte kan göra rättvisa.

Låt det bli ett område för intresse under en tid. Läs, reflektera, fråga, lyssna på andras kommunikation. Om du känner behov av det så leta upp en psykolog att diskutera de svar du får som en del i ditt ”utvecklingsprojekt”. Lycka till!

Med vänliga hälsningar,