Skolpsykologisk utredning

Jenny Klefbom svarar:

Eftersom skolpsykologer kan göra utredningar av olika typer av problem så finns det ingen mall för hur alla utredningar går till. Det blir ju olika metoder beroende på vad det är man vill ha reda på. Däremot kan man nog säga att den allra vanligaste typen av skolpsykologisk utredning är en så kallad ”basutredning”, där man tittar på elevens olika kognitiva funktioner för att bättre förstå varför en elev har svårigheter i vissa ämnen eller situationer.

En basutredning består ofta av att man gör ett brett upplagt kognitivt test, det vanligaste heter WISC. Det består av en mängd olika deltester som i sin tur visar om barnet har svårigheter på något specifikt område. Utöver detta brukar psykologen göra intervjuer med föräldrar och lärare som en del av utredningen. Ibland ber man även föräldrar och lärare att fylla i olika formulär.

Det finns också tillfällen då man kanske inte har samma behov av att intervjua, och det kan gälla till exempel om det finns omfattande dokumentation, där pedagoger och föräldrar redan har givit sin bild av vad som är problematiskt.

Däremot skulle jag själv tycka att det kändes väldigt konstigt att testa, åtminstone en yngre, elev utan att ha haft någon som helst kontakt med föräldrarna före testningen. Exempelvis tycker jag att det är väldigt viktigt att föräldrarna får möjlighet att ställa frågor kring testningen – innan den är ett faktum. För hur ska föräldern kunna fatta beslut om ”godkännande” om han eller hon inte vet vad det är som godkänns? Självklart måste föräldern också ha full förståelse för varför man vill testa, och vad det kan leda till, innan den ger sitt samtycke. Det behöver kanske psykologen också vara med och förklara.

Vad psykologutredningen sedan resulterar i är rent konkret ett skriftligt psykologutlåtande. Detta ska till exempel innehålla bakgrund och syfte med utredningen, metoder som man använt (tester, till exempel) samt slutsatser och rekommendationer.

Ni som föräldrar har självklart rätt att ta del av utlåtandet. Slutsatserna presenteras dessutom vid en muntlig återgivning på skolan. Självklart har föräldrar och barn rätt att få en helt egen tid för detta tillsammans med psykologen innan skolpersonalen får reda på resultat och slutsatser.

Skolpsykologens arbete lyder ju under hälso- och sjukvårdslagen, och ni har alltså rätt till samma sekretess som ni har då ni går till vårdcentralen.

Eftersom de flesta skolpsykologiska utredningar görs på grund av att pedagogerna behöver hjälp med att förstå en elevs behov, är det dock så att man knappast genomför en utredning om inte syftet är att pedagogerna ska få ta del av åtminstone huvuddragen av resultaten – dock efter att ni har fått göra detsamma.

Jag tycker att du ska be om telefonnumret till skolpsykologen, och diskutera igenom hur han eller hon tänkt kring ditt barns utredning. Känner du redan på det här stadiet, innan utredningen har kommit igång, tveksamheter kring tillvägagångssättet kan du välja mellan olika handlingsalternativ. Antingen avböjer du utredningen, med hänvisning till att du inte känner förtroende för skolans sätt att hantera saken. Eller så ställer du krav på psykologen att följa de riktlinjer som jag målar upp i mitt svar, eller några helt andra riktlinjer som du själv vill ska följas för att du ska kunna känna dig trygg.

Det är trots allt föräldrars och barns trygghet och väl och ve som är det yttersta målet med skolpsykologens jobb.

Här kan du läsa mer om >> Psykologutredningar

Vänlig hälsning,