Hur får man ett distansförhållande att funka?
Jag är en tjej på snart 18 år. Jag har en kille som fyller 22 och bor i mellansverige. Jag bor själv i Norrland. Vi har haft kontakt snart i ett år och vi blev tillsammans för en kort tid sedan. Vi har pratat väldigt mycket och så. Vi träffades för första gången 2009. Vi har träffats några gånger nu. Försöker så ofta det går.
Jag känner verkligen att jag har träffat världens underbaraste kille, det känns så bra. Vi funkar bra ihop. Blir helt till mig varje gång vi ska träffas. Dock lite jobbigt att han bor en bit bort... men som tur är snackar vi varje dag och ofta.
Men hur ska vi göra för att förhållandet ska fungera, alltså så det det fungerar bra trots det är en bra bit mellan oss. Vad är viktigt när man har distansförhållanden?
Jag älskar honom. Tycker det är så himla jobbigt att vara ifrån honom, men jag tänker INTE ge upp hoppet.
Anna Karlstedt svarar:
Grattis till att du hittat kärleken och det finns ingen anledning att ge upp hoppet! Särskilt inte eftersom du tycks inse att distansförhållanden är en utmaning som kommer att kräva lite extra av er.
En av de mest uppenbara psykologiska skillnaderna på ett distansförhållande och ett förhållande där man träffas dagligen är att distansförhållandet ställer tilliten i förhållandet på sin spets. Jag tänker då inte i första hand på risken att bli bedragen utan på behovet av att få den bekräftelse på att man är älskad som man behöver för att må bra och för att våga älska tillbaka fullt ut.
När man träffar en person man älskar signalerar man sin kärlek på så många sätt: ett ögonkast, en lätt beröring, ett leende, praktisk omtanke m.m. I ett distansförhållande är man långa perioder utelämnad till det man kan säga i telefon eller skriva i ett mail.
Med utgångspunkt i det tror jag att det bästa ni kan göra är att vara öppna mot varandra med vad ni behöver för att känna er trygga i er relation. Jag vill betona att det inte handlar om hur man ska kontrollera sin partner utan om vad man behöver för att vårda kärleken och förälskelsen.
Det är extra viktigt att man inte hamnar i ”spel” där man ”testar” sin partner. Att tycka att det är hans tur att ringa fast man längtar efter att höra hans röst är för det allra mesta inte bra. Den typen av beteende är svårt att hantera i ”vanliga” förhållanden och hopplösa i ett distansförhållande. Lyft istället luren och var öppen med dina känslor.
Sen kommer det såklart bli avgörande att ni trots allt lyckas ses med någorlunda täta mellanrum. Vad som är tillräckligt kan bara ni svara på.
Lycka till!
