2/11/2013

Rädd för att sova ensam

Jag är ibland livrädd för att sova ensam. Jag är rädd att någon är i min lägenhet eller att någon som försöker ta sig in. Jag hör massa ljud hela tiden som kommer ifrån grannar/element mm, men jag kan inte fastställa var alla ljuden kommer ifrån och därför blir jag livrädd och inbillar mig att det är något hemskt.

Jag vet att det inte är något men ändå blir jag så rädd! När någon sover hos mig blir jag aldrig rädd. Varför känner jag mig så rädd? Jag hatar det och kan inte somna förrän jag gör det av utmattning.


Ingrid Gråberg svarar:

Alla ljuden du hör när du är ensam finns förstås där även när du har sällskap av någon, men antingen lägger du inte märke till ljuden alls då eller så känns det inte viktigt att veta varifrån de kommer då. Tillsammans med en annan person känner du dig uppenbarligen trygg och kan slappna av.

Rent logiskt är det ju lika stor, eller liten, risk att någon försöker ta sig in i din lägenhet vare sig du sover ensam eller har en nattgäst. I och för sig går det inte att komma ifrån att det är ett bättre utgångsläge att vara två om det, mot förmodan, skulle dyka upp en illasinnad varelse i sovrummet, men troligtvis oroar du dig inte ens för detta scenario när du har sällskap. Så varför gör du det när du är ensam?

Ur ett rent evolutionärt perspektiv är det fullt naturligt, eftersom en ensam människa på savannen var sårbar och helt enkel nödd och tvungen att vara på sin vakt och lyssna efter faror. Nu sover du inte på savannen med risk för att bli överfallen av ett smygande lejon, utan i en lägenhet med låst dörr, men våra hjärnor har fortfarande samma goda förmåga att försätta oss i ”alarmberedskap”. Och det finns fortfarande situationer då vi verkligen behöver vara på alerten och beredda på att fly eller fightas – dock sällan i sovrummet.

Att du blir rädd är alltså inte konstigt på något sätt. Det kan ju också vara så att du har blivit skrämd, antingen i verkligheten eller när du sett en film till exempel, vilket skulle kunna bidra till att rädslan triggas lättare.

Men hur kommer det sig att du känner dig rädd, trots att du egentligen vet att ljuden du hör har helt naturliga och ofarliga förklaringar? Jag tolkar informationen i ditt brev som att du ligger i din säng och försöker härleda alla ljud du hör och när du inte känner dig säker på vad som orsakat ett ljud kan du inte släppa det, utan då tar fantasin vid och börjar skapa olika tänkbara, och mindre angenäma, förklaringar. Även om förnuftet säger åt dig att det mest troliga är att elementen eller grannarna har orsakat ljudet, så smyger sig en viss osäkerhet in i ditt huvud. Osäkerheten gör att du blir på din vakt och kanske lyssnar än mer intensivt. Och efter ett tag med fullt fokus på ljuden och en skenande fantasi så har den lilla osäkerheten utvecklas till en stark rädsla. I det läget har förnuftet svårt att hävda sig mot den starka känslan.

För att du ska slippa somna av ren utmattning föreslår jag att du provar något av följande alternativ (eller både och):

1. Undersök dina orostankar närmare och försök att ifrågasätta dem, eller försök att flytta fokus från de okända ljuden till något annat.

Så här skulle en undersökning av tankarna kunna se ut: Vad är det värsta som skulle kunna hända? Att det plötsligt står någon i dörröppningen. Vad är det värsta som skulle hända om det plötsligt dök upp någon i dörröppningen? Att det var en galen seriemördare och att jag skulle dö. Okej, hur troligt är det att det knarrande ljudet har orsakats av en galen seriemördare?

Den sista frågan kanske inte är så lätt att svara på spontant, men du skulle kunna ringa till polisen och höra dig för hur många seriemördare det dykt upp i olika sovrum i ditt område låt säga de senaste tio åren. Förmodligen ingen, men det är förstås ingen garanti för att det inte ska kunna hända. Någon hundraprocentig garanti kan man sällan få vad det än må gälla. Därför får man nöja sig med att tänka i termer av hur troligt det är att olika saker ska inträffa och ställa dem mot varandra, till exempel elementljud kontra ljudet av en smygande seriemördare. Och om samma ljud hörs upprepade gånger utan att det dyker upp en seriemördare (eller vad det nu är som du är rädd för) kan du fundera över om det talar för att det är en blyg och osäker seriemördare som inte vågat ge sig till känna än eller om det snarare talar för att det trots allt är elementet som är skyldigt till ljudet.

2. Om du vill prova att flytta fokus från ljuden kan du testa med att lyssna på musik, ett avslappningsband eller en ljudbok, eller läsa en bra bok som fångar ditt intresse eller låta hjärnan ägna sig åt någon form av problemlösning.

Vänlig hälsning,