7/22/2009

Hjälp mot ångest

Jag har sedan tonåren haft problem med ångest på olika sätt. Jag har haft stor pretationsångest men även stor oro och ångest i min vardag.

Det senaste året har jag varit väldigt instabil. Jag har varit ledsen mycket och inte kunnat sova, jag har tyckt att det har varit jobbigt med jobbet mm. De senaste veckorna har det blivit värre. Jag har valt att "fly" verkligheten många gånger och misskött jobbet en del. Jag har gjort allt för att ha så roligt som möjligt och för att slippa vardagen. Att jag missköter mitt arbete har gjort att min ångest har blivit värre och jag vill inte gå dit alls, jag vill inte träffa människorna där och helst vill jag bara va hemma eller någon annanstans där jag slipper tänka på det. Jag har sjukanmält mig så många gånger att de har börjat kräva sjukintyg och jag blir jätte stressad och orolig över hur jag ska lösa allt. Jag har haft lite problem med alkohol också då jag har druckit för mycket och för ofta vilket har lett till att jag inte bryr mig om någonting och tappar helt omdömmet. Jag har hamnat i bekymmer på jobbet och är rädd för att gå dit. Jag har ett tag funderat på om jag borde ta tag i mina problem men har tänkt att det inte är så farligt att jag måste söka hjälp för det. Jag vet inte var jag ska vända mig. Det enda jag vet är att det inte blir bättre och att jag gör fler och fler dumma saker för att slippa ta tag i det.


Ingrid Gråberg svarar:

Du beskriver en situation som bara blir värre och värre. Man skulle kunna säga att du under en längre tid har skjutit dina problem framför dig. Och för varje gång du skjuter högen av problem framför dig så blir den större och mer ohanterlig.

Om jag har förstått det rätt, så har du nu – förutom din oro och ångest - en situation där du fått problem med alkoholen och missköter ditt arbete, vilket i sin tur får dig att må dåligt. Kanske riskerar du till och med att förlora jobbet om situationen förvärras ytterligare.

Det låter som du inser att det är hög tid för dig att ta tag i dina problem, men att du är osäker på om problemen är tillräckligt allvarliga för att du ska söka hjälp. Eftersom du beskriver ett problem som bara accelererat, så är det i mina ögon allvarligt och helt befogat att söka hjälp. Frågan är bara var.

Att besluta sig för att söka hjälp kan vara ett stort steg och jag misstänker att det för dig är ett minst lika stort steg att sedan lyfta luren och ringa för att boka en tid. Därför ska du få flera alternativ så att du kan välja det som känns minst jobbigt.

Har du något som helst förtroende för din närmaste chef, så kan du be om ett samtal med henne/honom där du berättar precis som det är och att du vill göra något åt din situation. Dels kan det göra att du får behålla jobbet och dels kan du få hjälp. Enligt arbetsmiljölagen ska alla arbetsgivare arbeta förebyggande mot alkohol och droger och de bör även ha en plan för hur de ska agera om de misstänker att någon i personalen har ett pågående missbruk. Många större arbetsplatser kan också erbjuda psykologiskt stöd i samband med en personlig kris. De har då oftast avtal med ett företag som erbjuder personalen ett par vägledande samtal med en legitimerad psykolog eller psykoterapeut. Personalen kan vid behov själva ta kontakt med ”vårdföretaget” utan chefens vetskap. Saknar du förtroende för chefen och arbetsplatsen inte kan erbjuda någon form av personalstöd, så kan du börja med att vända dig till din husläkare, som sedan kan lotsa dig rätt inom vården.

Vill du i första hand komma till rätta med ditt drickande kan du själv vända dig till beroendemottagningen i din kommun. I lokalkatalogen och på kommunens hemsida kan du hitta kontaktuppgifter. Vill du i första hand få hjälp med din oro och ångest kan du ta kontakt med en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Dit kan husläkaren skriva en remiss, men psykiatrin har inget remisstvång utan du kan själv göra en egenanmälan genom att ringa på anvisad telefontid.

Ett annat alternativ är att ta kontakt med en privatpraktiserande psykolog. Här på Psykologiguiden kan du söka efter psykologer i ditt närområde.

Det avgörande är inte var du söker hjälp, utan att du söker hjälp och att du gör det så fort som möjligt. Ju längre du väntar, desto större blir dina problem – och det kommer inte bli lättare att ta den där första kontakten imorgon, så ring eller sök upp någon redan idag. Fundera också över om du har någon vän eller anhörig som du kan anförtro dig åt och som kan vara ett stöd för dig i den här processen.

Med vänlig hälsning