Vilka konsekvenser kan det få att vara bortskämd?

Jenny Klefbom svarar:

Först och främst skulle jag vilja tydliggöra vad man kan mena med begreppet ”borskämd”, för det är inte en självklarhet att du och jag menar samma sak med det.

Vad jag menar med bortskämd är dels att ett barn kanske har det väldigt väl förspänt materiellt. Det vill säga att det överöses med leksaker, fina kläder och tekniska prylar. Att barnet får allt det önskar sig, utan att ens behöva vänta till julafton eller födelsedag. Eller att det inte ens behöver önska sig utan får sakerna ändå.

Bortskämdheten kan också yttra sig i att man som barn i allt för hög utsträckning får bestämma över till exempel matvanor, så att det blir för mycket godis, glass, läsk och chips. Vidare så inbegriper jag det som på senare år har kommit att kallas för ”curling” i begreppet borskämd. Med det menar man att vuxna hjälper barn med saker som de egentligen skulle klara själva. Att till exempel aldrig behöva städa efter sig. Eller att man skjutsar barnen i bil till skolan som bara ligger några hundra meter hemifrån.

Varför jag tar upp detta så ingående är för att jag också många gånger har stött på människor som inbegriper sådant som att man tröstar, kramar, lyssnar på eller sover tillsammans med sina barn i borskämdhetsbegreppet. Och det gör inte jag. Att ge kärlek kan man inte göra för mycket – men däremot kan man ge den på fel sätt (genom att till exempel skämma bort).

Vilka konsekvenser kan det då få att bli bortskämd, på det sätt som jag beskriver. Ja dels kan det ju leda till rent praktiska brister, såsom att man blir överviktig av allt för mycket godis och chips, eller av att aldrig tvingas röra på sig. Eller att man har faktiska kunskapsluckor som gör det lite extra svårt när man väl flyttar hemifrån. Ingen föds ju med kunskaper om hur man städar och lagar mat till exempel, och har man inte lärt sig det hemma så blir det tufft att klara sig själv.

Sen tänker jag också att bortskämdhet kan leda till en skev världsbild. Vet man inte att inte alla har det som man själv, så kan man nog många gånger ha svårt med empatin och inlevelsen i andras situation. Förväntar man sig att alltid få sina behov tillfredsställda med detsamma, så kan man nog uppfattas som ganska odräglig av andra, och därmed få lite problem i sina relationer.

Är det däremot på det sättet som du avslutar din fråga: Att man är fullt medveten om att man har blivit bortskämd, så förhindrar det ju att man gör de misstag som jag beskriver ovan. För då kan man med sitt förnuft förstå vad man behöver lära sig, både rent praktiskt och hur man behöver förhålla sig till andra.

Jag tror inte att det i sig behöver innebära något stort problem att man har blivit lite bortskämd som barn. Det krävs i så fall mer än så; såsom att man har levt relativt isolerad ifrån omvärlden, att ens föräldrar använt materiella gåvor som en kompensation för känslomässig närhet, eller att man som barn har uppfostrats i en anda av att vara förmer än andra.

Annars tror jag till och med att det kan vara bra att åtminstone någon gång ibland få bli lite bortskämd. Både som barn och som vuxen.

Vänlig hälsning,