Hur ska jag förhålla mig till pappans flickvän?
Jag och mitt barns pappa separerade under graviditeten då det uppdagades att han levt ett dubbelliv med mig och sitt ex under 1,5 års tid. Jag valde att lämna honom och nu bor jag ensam tillsammans med vår dotter på 6 veckor.
Pappan dyker upp lite som han vill, någon timma hit och dit. Han har totalt träffat henne 10 ggr på 6 veckors tid eftersom hans flickvän ställer till scener och bråk så fort han pratar om sin dotter eller ska vara/ har varit här.
Flickvännen är ganska instabil. Hon hamnar ofta i bråk när hon druckit alkohol, och är väldigt svartsjuk. Två gånger har hon slagit ner tjejer som hon tyckt stött på "pappan" och för ett par år sedan hamnade hon i bråk och slog en oöppnad champagneflaska i huvudet på personen...
"Flickvännen" har sagt till pappan att barnet förstört hennes liv och som sagt så misstycker hon till att han pratar om sin dotter.
För ett par veckor sedan säger "pappan" till mig att han tänkte bjuda mig på SPA i 6 timmar och ta med dottern för att träffa hans familj.. Han menar då även denna flickvän, han menar på att han vill att dom ska få en relation till varandra. Samtidigt så säger han till mig att han inte har planer att vara tillsammans med denna tjej för evigt utan är det tills han hittar bättre ungefär...
Vad ska jag göra för att göra det bästa för min dotter? Hon känner ingen trygghet i sin far, gallskriker och är otröstlig när han har henne. Han vet inte hur han ska trösta henne och är hos henne för sällan. Kan gå 5-6 dagar ibland..
Ingrid Gråberg svarar:
För mig är det oklart om den nuvarande flickvännen är samma person som ditt barns far levde ett dubbelliv med under 1,5 år. Sedan blir jag inte klok på hur barnets pappa fungerar. Han gör klart för dig att hans nuvarande tjej är ett mer eller mindre tillfälligt tidsfördriv i väntan på något bättre. Flickvännen är dessutom så negativt inställd till din och pappans dotter att hon har svårt att tolerera att pappan ens pratar om sitt barn.
Trots ”scener och bråk” och trots att pappan inte ser någon framtid med sin tjej så vill han att hon ska ha en relation till hans dotter. Vore det inte bättre att han först satsade på att själv komma in i föräldrarollen och att bygga upp en egen relation till sitt barn? Eller tänker han att det gäller att ändra på flickvännens attityd för att det ska vara möjligt för honom att engagera sig fullt ut i sitt barn? Vill han över huvud taget vara en närvarande och ansvartagande förälder? Och i så fall, är han beredd att avsätta den tid som krävs?
Med tanke på att pappan verkar ha svårt att hantera de lojalitetskonflikter som uppstått på grund av att hans partner misstycker att han träffar sin dotter tycker jag att det finns större anledning att fundera över hur du ska förhålla dig till pappan än till hans flickvän. Den sistnämnda kan ju försvinna ur bilden närsomhelst, medan pappan förhoppningsvis kommer att finnas kvar även på längre sikt.
Ur barnets perspektiv är det naturligtvis bra om det finns två trygga och pålitliga föräldrar att luta sig mot under hela uppväxten. Om ni föräldrar inleder nya förhållanden är det förstås bra om även era nya partners får bra relationer till barnet, men man bör alltid skynda långsamt och inte vara för snabb med att presentera en förälskelse som en ny styvförälder.
Nu kanske pappans nuvarande tjej har funnits med ett tag, men han tycks ju inte själv tro på att den relationen ska hålla. Det hindrar inte att tjejen kan få träffa hans dotter om hon vill, däremot ser jag inte det som högsta prioritet att lägga ner tid och energi på att få henne positivt inställd till barnet.
Känner du dig bekväm med att träffa pappan och hans tjej för att de båda ska få umgås en stund med barnet så är väl det okej, men försök i första hand att uppmuntra och ställa krav på pappan att han ska lära känna sin dotter och ta ansvar för henne. Se till att han följer med på BVC-besök. Boka in regelbundna tider för umgänge. Låt pappan vara med och byta blöjor och natta. Visa hur du gör när du tröstar och lugnar barnet.
Genom att försöka göra pappan mer delaktig och mer medveten om sitt ansvar som förälder drar du ditt strå till stacken och gör vad du kan för att er dotter ska få växa upp med minst två vuxna människor som engagerar sig i hennes liv.
Vänlig hälsning,
