5/14/2010

Hjälp med impulskontroll till 9-åring

Hej, jag har en fråga som gäller vår son som är 9 år. Det fungerar inte bra för honom i skolan. Han upplever att ingen tycker om honom och han vill helst inte vara där alls. Och det har varit en hel del incidenter, främst på rasterna som alla varit kopplade till hans brist på impulskontroll och hans ilskeutbrott som sällan står i proportion till det inträffade.

Vi är helt maktlösa nu och tycker vi har provat allt, personalen på skolan är också maktlös och säger sig inte veta vad mer de kan göra för honom. De har provat att skriva kontrakt med honom som innebär att han ska göra si eller så när han blir arg osv. Men problemet är att när han tänder till är kontraktet det sista han tänker på.

EFTERÅT är han ångerfull och förstår vad han gjort för fel men det är ju försent, då har det redan hänt.

Vart kan vi vända oss, så han kan få hjälp med detta? Vi har redan varit i kontakt med BUP men de tyckte inte BUP var rätt plats för honom.


Ingrid Gråberg svarar:

Om BUP nekat er hjälp, utan att berätta vart ni ska vända er istället, så är det ytterst anmärkningsvärt. Det låter utan tvekan som att ni behöver professionell hjälp för att förstå och hjälpa er son. Och på BUP brukar man erbjuda hjälp med ilskekontrollträning.

Kanhända är det så att BUP tänker att det i första hand behöver göras en utredning med avseende på hans bristande impulskontroll. I Stockholms län brukar sådana utredningar börja med att skolpsykologen gör en så kallad basutredning, vilket brukar innefatta begåvningsbedömning, av barnet och sedan remitteras barnet vidare till barnläkarmottagningen eller BUP beroende på frågeställning. Men detta borde BUP i så fall ha förklarat för er på ett tydligt sätt – om det nu är så de tänker.

Mitt råd blir därför att ni ringer tillbaka till BUP och frågar hur de tänker och vart de anser att ni ska vända er. Alternativt kan ni eller lärarna konsultera skolpsykologen. Att de strategier ni provat hittills inte har fungerat beror sannolikt på att de inskränkt sig till att handla om vad er son ska göra när han är arg. När man väl är arg fungerar hjärnan inget vidare, då tar känslorna över och allt vad logik och sunt förnuft heter är som bortblåst (gäller även vuxna).

Det er son måste få hjälp med är att identifiera risksituationer och hur det känns när han är på väg att bli arg. Först då finns det en möjlighet för honom att undvika situationer som triggar igång hans ilska och att stoppa ett ilskeutbrott innan det är för sent.

Kontrakten som har gjorts upp verkar ha inneburit att han har varit utsatt för alltför höga krav, vilket kan ha lett till att han själv börjar känna sig misslyckad. Det är viktigt att ni bryter det läget, eftersom det aldrig är bra för ett barn att ha för höga krav på sig under lång tid.

Vänlig hälsning,