5/6/2010

Hur får man stopp på självskadebeteenden?

Min närstående är inlagd sedan en tid och har utvecklat sitt självskadebeteende. På avdelningen har hon lyckats skära sig ordentligt flera gånger den senaste veckan. Vårdpersonalen har inga råd. Vad kan man göra för att sätta stopp?


Ingrid Gråberg svarar:

I de flesta fall har man som policy att en vistelse på en psykiatrisk avdelning ska vara så kort som möjligt. En inläggning ses, mer eller mindre, som en tillfällig nödlösning och då är det knappast någon idé att påbörja något omfattande behandlingsarbete.

I mångt och mycket handlar en inläggning om att skydda patienten från att skada sig själv eller andra. Det behöver inte nödvändigtvis finns risk för att patienten försöker ta sitt liv eller skär sig allvarligt. Ibland kan det snarare handla om att någon behöver hjälp med att få ordning på sov- och matrutiner eller hindras från att göra saker som kan få allvarliga långsiktiga konsekvenser.

När det gäller behandling under inläggningar brukar fokus vara på att ställa in patienten på rätt läkemedel och rätt dos. Patienterna har också möjlighet att prata med någon, men det rör sig inte om någon psykoterapi, utan snarare om krissamtal.

Det man gör för att hindra patienter från att skada sig själva är dels att se till att de inte har tillgång till vassa föremål till exempel, och dels kan man övervaka patienter i olika hög grad beroende på hur stor risken bedömts att vara. Balansgången mellan säkerhet och ”mänsklighet” kan dock vara svår. Att din närstående har lyckats skära sig på avdelningen är förstås inte bra, men den miljö som skulle krävas för att till 100 % säkerställa att ingen lyckas skada sig själv, den miljön skulle dessvärre ingen må bra i.

Naturligtvis ska man försöka förhindra att någon skär sig, men det är sällan eller aldrig lösningen på problemet. Man behöver bland annat ta reda på vad skärandet fyller för funktion och vad som utlöser skärandet – och hur patienten mår och fungerar i övrigt.

Den som skurit sig allvarligt under en längre tid behöver i regel omfattande hjälp. En terapiform som utvecklats speciellt för personer med Emotionellt instabil personlighetsstörning (även kallad Borderline) och självskadebeteenden är Dialektisk Beteendeterapi, DBT. Det är en intensiv behandling som innehåller flera delar – och det är ofta vad som krävs för att komma tillrätta med allvarliga självskadebeteenden. Behandlingen kan både ske i öppenvården och på behandlingshem.

Här kan du läsa mer om:
Självskadebeteende
Dialektisk Beteendeterapi, DBT
Borderline/ IPS

Vänlig hälsning,