Hur hanterar jag min sambos nedvärderande attityd?

Jag lever sedan många år tillsammans med en känslokall kvinna med ett narcissistiskt beteende. Hon är uppvuxen i en storfamilj (11 barn) under kärlekslösa förhållanden. Modern avled när min sambo var 9 år och pappan brydde sig inte så mycket om barnen under deras uppväxt. Min sambo saknar helt empati, är självupptagen och hennes behov är viktigast. Hon vill vara störst, bäst och vackrast och alltid stå i centrum.

För att bli accepterad av henne måste man tycka och bete sig likadant som hon gör för att undvika kritik. Detta har gått ut över mig och min familj. Jag själv har fått ta emot åtskilligt med verbala kränkningar, andra kränkande handlingar, hot och anklagelser. Hon kan ljuga ihop historier om mig eller någon närstående till mig, låta mig ta emot anklagelserna för hon "vet" att det är sant. Hon anser att hon har rätt att säga precis vad hon vill om vem hon vill.

Min dotter från ett tidigare förhållande har kritiserats. Min syster, mina föräldrar och min före detta sambo vilka hon alla hade en bra relation till i början av vårt förhållande har råkat ut för kritik och förtal. Det har alltid varit jag som har fått ta emot allt men det har så småningom kommit till deras kännedom.

Efter hand har alla vänt henne ryggen och ingen vill längre ha med henne att göra. Nu beskyller hon dem för att vara barnsliga och tjuriga och enligt henne är både jag och min dotter i behov av psykiatrisk hjälp.

Det går inte att resonera med henne om detta, så vad gör man?


Staffan Carazo svarar:

Tack för din fråga. Jag förstår att du känner dig i en låst och svår situation. Du skriver också ganska utförligt om din sambo. Men du skriver inte så mycket om dig själv? Det är trots allt viktigt eftersom det är ditt liv.

Jag antar att du valt att leva med din sambo. Det är inte nödvändigtvis ett beslut man tar en gång för alla. Det är ett beslut man tagit vid ett tillfälle, men fortsätter att ompröva. Det innebär att man har fortsatt kontroll över sitt liv.

Ett äktenskap (eller samboskap) bör enligt min mening inte vara något man ingår samtidigt som man ”slänger bort nycklarna”. En sund relation står ständigt på spel. Det går aldrig att ta någon för given. Om du inte känner att du har ett val så blir det svårt att må bra. Det blir också svårt för din motpart att respektera dig om hon känner att hon kan behandla dig hur som helst utan konsekvens.

Du beskriver svårigheter med att sätta gränser i er relation (att allt sker på hennes villkor). Om du vill ha mer gränser måste du själv sätta dem. Du skriver (om jag förstod dig rätt) att din sambo talar illa om andra till dig. Och att du sedan på ett eller annat sätt berättat om det för dessa personer? Det är mitt förslag att du hellre sätter gränser för detta, än att ta emot förtalet och sedan ”läcker” informationen.

Att inte sätta gränser och samtidigt stanna kvar i en relation ”under protest” är det samma som att ge upp sin självständighet. En relation bygger på en överenskommelse mellan två fria människor. Det är tveksamt hur bra man kan må i en relation utan att ha sin frihet. Jag tycker man kan begränsa definitionen av ”relation” till två fria parter. Men det är alltid upp till dig själv, att värna om den friheten.

Om du känner att din danspartner trampar dig på fötterna utan att själv förstå det, måste du ta upp det problemet. Det går knappast att dansa samtidigt som man lider. Du måste alltid själv ta ansvar för din hälsa.

Till sist skulle jag säga att det brukar vara bäst att vara ”transparent” med sina känslor i en relation om man känner att relationen står på spel. Det blir inte bra att föra ”svart bok” fram till den dag man plötsligt lämnar förhållandet. En partner förtjänar normalt sett att veta hur du upplever relationen och vad som står på spel.

Det borde vara en god idé att vända sig till en familjerådgivning i en sådan situation som du beskriver. I de flesta fall kan man få några samtal, även om den andra parten inte vill följa med. Bägge två bör dock få en möjlighet att gå tillsammans på en tid som kan fungera. Lycka till!

Vänlig hälsning,