Kan det bli bättre om jag besöker hans grav?
Jag är en 23-åring som mår jättedåligt och har svårt att tänka positivt efter min pappas bortgång. Jag bor med min mamma och tre syskon. Vi har alltid bott utan honom eftersom han jobbade och bodde i ett avlägset land där han även dog, helt ensam.
Det var ett tag då vi inte hade något som helst kontakt med honom i 8 år. När han väl kom och besökte oss för 3 år sedan kunde jag inte komma överens med honom och allting slutade med att han återvände till sitt land och vi förlorade kontakten igen. Åtta månader efter hans död fick vi veta att han inte levde längre. Jag har gått och grubblat i 6 månader nu
Med tanke på allt som har hänt borde jag inte vara ledsen eller må såhär dåligt, säger min hjärna. Men sedan jag fick veta har jag inte kunnat hitta lugn och ro i denna värld. Jag har tappat livslusten och jag är ångerfull att jag inte kunde förlåta. Jag har inte heller samma trygghet och säkerhet som jag hade förut. Jag är alltså rädd att någon kommer skada min familj. Varje gång jag kommer hem från skolan frågar jag om alla är hemma, ifall de inte är det så känner jag mig orolig tills de kommer. Jag går aldrig o lägger mig om inte alla är hemma. De tror att jag är en kontrollfreak.
Annars pratar vi aldrig hemma om känslor eller sådant. Jag kan inte heller berätta för någon om mina känslor. Hur gör jag nu? Hur måste jag tänka för att milda lidandet? Besöka hans grav? Skulle det hjälpa eller skulle jag må ännu sämre? Jag behöver verkligen hjälp för att klara denna kris
Ingrid Gråberg svarar:
En del av din hjärna resonerar logiskt och tänker att du inte har någon större anledning att sörja en far som du knappt har haft någon kontakt med under din uppväxt. Men din pappas död har väckt en hel del tankar och känslor hos dig och det är något som man ofta ser när en nära anhörig dör – helt oberoende av hur umgänget och kontakten sett ut.
Döden i sig blir en påminnelse om att livet är ändligt och att man kan mista nära och kära närsomhelst. Då är inte steget långt till att börja oroa sig för att något ska hända och det är precis det som du har gjort.
Sedan har du blivit påmind om din verkliga far och den far som du kunde ha haft om han hade varit närvarande i ditt liv. Kanske sörjer du det som du aldrig har haft och kanske är du arg och besviken på din pappa samtidigt som du ångrar att du inte kunde förlåta honom.
Alla tankar och känslor som far runt inom dig kan du inte ge uttryck för hemma, eftersom ni inte har för vana att dela med er av sådant i din familj. Inte heller kan du berätta om dina känslor för någon annan. Därför undrar du om ett besök vid graven skulle kunna hjälpa dig att må bättre.
Som jag förstått det så ligger graven långt borta i ett annat land, vilket gör det till ett större beslut än om du kunde ta en stilla promenad till närmaste kyrkogård. Mitt förslag är därför att du vänder dig till någon professionell för att prata om det här. Om du studerar bör du ha tillgång till någon form av skol- eller studenthälsovård. Är det så att du istället är anställd på en skola kanske det finns en företagshälsovård att vända sig till eller en försäkring som ger dig möjlighet att få krissamtal av en legitimerad psykolog eller psykoterapeut. Annars kan du kontakta din vårdcentral och begära att få träffa en psykolog eller en kurator.
Med vänlig hälsning,
