Hur tränar jag upp mitt konsekvenstänkande?
Jag har ett extremt dåligt konsekvenstänkande. Jag klarar mig helt ok, men går på nitar hela tiden. Detta drabbar dessvärre min sambo om och om igen. Som exempelvis att vi pratar lite löst om något ena dagen. Dagen efter kan jag ha gjort det vi pratade om eller skaffat det utan att min sambo fått vara delaktig. Detta sårar ju honom och väldigt ofta så kanske jag skaffat nåt i onödan eller gjort något som blir pinsamt att återställa.
Jag hastar bara med sådant som gör att det händer något nytt. Med saker som är mera måsten än roliga så skjuter jag dom alltid framför mig tills jag mår dåligt över dom.
Vad håller jag på med egentligen? Kan jag få bort dessa beteenden innan min fästman ger upp på mig?
Jag har kommit så långt att jag nu är medveten om det i alla fall och har jobbat stenhårt med att inte skjuta allt framåt. Men hur drar jag ner på farten när det faktiskt gäller?
Har försökt att få min sambo att lösa/ta tag i det som jag annars skyndar mig med för att inte riskera att sabotera.
Nu har jag sabbat ordentligt med att skynda en del av vårt förhoppningsvis kommande giftermål. Fick krypa till korset och be vigselförrättaren om ursäkt för mitt misstag och be om att få återkomma.
Liria Ortiz svarar:
Det som händer dig är förmodligen att du har fastnat i ett uppskjutarbeteende. Det som inom psykologin också kallas för att prokastinera. Eller mer vardagligt uttryckt, att förhala uppgifter. Så att inte saker blir gjorda. Eller rättare sagt, att mindre prioriterade uppgifter eller fel saker blir gjorda.
Kännetecknande för en person som prokastinerar är att vanemässigt ägna sig åt lågprioriterade uppgifter trots att högprioriterade uppgifter tränger sig på, och behöver göras. Beteendet är inlärt. Utlösande för beteendet är att man känner olust av olika skäl för den uppgift som man förnuftsmässigt fullt ut förstår borde göras.
Att prokastinera är exempelvis att istället för att ringa ett jobbigt telefonsamtal börja sortera papper, eller att istället för att skriva en rapport, som chefen väntar på, svara på mail.
Det är vanligt att prokastinera. Upp till var femte svensk besväras av detta. Ibland kallas prokrastinering för vår vanligaste tidstjuv.
Du frågar hur du ska få ”ner på farten”, när du väljer att göra det roliga framför det som är måsten. Utifrån det du berättar får jag intryck av att du kanske också är en ganska impulsiv person. Du skriver också att du vill bli bättre på ”konsekvenstänkande”.
Impulsivitet är en kognitiv stil om är utmärkande för dem med utåtriktad läggning. De extroverta. Att ge efter för tillfälliga infall och känslor, och ibland närmast förlora kontrollen över sitt beteende, är kanske ett annat drag som du har. Som blir en pålagring till ditt möjliga uppskjutarbeteende.
Ett tips för att arbeta med din impulsivitet: Vänta 10 minuter innan du ska göra något. Under tiden kan du tillämpa Mindfulness som är en metod som lär oss att styra uppmärksamheten och få bättre styrsel på impulser, och att inte låta känslorna dra iväg med oss. För att kunna fatta klokare beslut. Som blir bra för oss. Du kan läsa mer om Mindfulness här på Psykologiguiden (länk nedan), och i boken Mindfulness i hjärnan av professorn Åsa Nilsonne.
Jag föreslår dig också att läsa ett svar som jag skrev för ett tag sedan på Psykologiguiden till en annan person som också sköt upp saker, trots att de var viktiga för personen. Jag tror att du kommer att känna igen dig, (se länk nedan). I det svaret finns tips om 7 olika sätt att utifrån självhjälp kunna bryta beteendet. Men också hur du kan hitta professionell hjälp om det är vad du föredrar. Efter att jag skrev det förra svaret har tillkommit möjligheten att anmäla sig till en väntelista för internetbaserad behandling vid Stockholms Universitet. Du kan läsa mer om detta på www.prokrastinera.se.
Här kan du läsa mer om:
"Förtränger och skjuter upp saker som jag måste göra"
Varma hälsningar och sköt om dig!
