Hur ska jag hjälpa antisocial och narcissistisk pojkvän?

Jag misstänker att min pojkvän har en antisocial eller narcissistisk personlighetsstörning, förmodligen en kombination om detta är möjligt. Varför och hur jag vet detta är irrelevant i just detta sammanhang. Min fråga är snarare hur jag ska hjälpa honom. Kan jag berätta för honom om mina misstankar? Har de självinsikt nog? Hur får jag honom att söka hjälp och vad finns att göra?


Jenny Klefbom svarar:

Det är möjligt att ha flera personlighetsstörningar på en gång, och störningen är i allmänhet att betrakta som allvarligare om flera diagnoser uppfylls hos en person. Samtidigt är det väldigt viktigt att veta att man aldrig kan ställa diagnos, och i synnerhet inte så allvarliga och genomgripande diagnoser som personlighetsstörningar utgör, om man inte har adekvat utbildning och mångårig erfarenhet av arbete inom psykiatrin. För att ställa en personlighetsstörningsdiagnos krävs det också att man vet mer än hur personen beter sig just nu. Man måste ha kännedom om personens hela livshistoria.

Antisocial personlighetsstörning karaktäriseras av ”ett varaktigt och genomgående mönster av bristande respekt för och kränkningar av andras rättigheter”. Diagnosen följs dessutom nästan alltid åt av en rad andra problem, som exempelvis missbruk, våld och kriminalitet. Om det är de här personlighetsdragen och den här livsstilen som du har sett hos din pojkvän undrar jag vad som får dig att vilja stanna kvar i förhållandet?

Personlighetsstörningar är att betrakta som mycket befästa delar av personligheten. De kan visserligen förändras, men man får räkna med att förändringen kan komma att ta mycket lång tid, kräva stora insatser och att en hel del av dragen trots allt kvarstår. Det är alltså ingen lätt sak att behandla personlighetsstörningar, och det är definitivt inget man har någon som helst utsikt att lyckas med i en privat relation.

När det gäller just antisocial personlighetstörning så saknar personer med den diagnosen ofta helt motivation till förändring. En del av symtombilden är ju just en brist på ansvarstagande, en ovilja att anstränga sig och en tendens att alltid söka enklast möjliga lösning. Att vädja till en antisocial persons medkänsla med hur hans beteende påverkar andra är också utsiktslöst, då de ju i mångt och mycket saknar respekt för andras väl och ve.

Eftersom du, för att dra de slutsatser du har gjort, sannolikt själv har drabbats av din pojkväns beteenden, blir mitt enda och mycket bestämda råd till dig: Ta dig en ordentlig funderare på vilken funktion din relation till honom fyller för dig. Att vara tillsammans med någon som bara bryr sig om sig själv och dessutom beter sig farligt och hänsynslöst kan knappast kallas för att ha en kärleksrelation. I värsta fall kommer du att, utöver de psykiska men du riskerar, råka riktigt illa ut till följd av din pojkväns beteenden.