Ser så mörkt på allt sen min dotter föddes
Jag är 41 år och har precis fått en dotter efter tredje ivf-försöket. Jag är mycket glad för vår lilla tjej och njuter mycket. Det som är så jobbigt nu är att jag har fått så många jobbiga tankar angående min ålder. Jag tycker hela tiden så synd om min dotter eftersom hon kommer ha gamla föräldrar som kommer dö tidigare. Jag har börjat få så dåligt samvete att jag ibland ångrar att jag skaffade barn så sent. Dessa tankar fanns inte hos mig tidigare utan de kom efter hon blev född.
Jag plågas av dessa tankar. Jag är ju själv rädd för att mina föräldrar åldras och att de en dag ska dö och nu är de ändå bara 70 år. Då tänker jag på min dotter som i min ålder kommer ha föräldrar som är 80 år. Dessa tankar är så tunga och jag blir så ledsen när de kommer. Hur ska jag kunna komma vidare utan att hela tiden bli nedtyngd av dem? Jag vill känna glädje och njuta av mitt föräldrarskap och inte bara tycka så synd om min dotter.
Jag har sedan förlossningen haft mycket tvångstankar och katastroftankar. Eftersom jag kände mig traumatiserad efter förlossningen så tänkte jag mycket på döden. Jag fick dödsångest och existentiell ångest. Dessa tankar finns kvar hos mig men cirkulerar nu istället mycket runt min dotter.
Hur ska jag komma vidare och se livet mer positivt? Det känns ibland som jag ser denna värld som så mörk och negativ när man läser så många negativa saker i tidningar. Då känner jag också oro över mitt barn att jag utsätter henne för denna värld
Liria Ortiz svarar:
Att bli förälder är en stor och omvälvande händelse. Humöret kan gå upp och ner, och orostankar är vanliga. Det är också ganska vanligt att nyblivna föräldrar blir nedstämda efter förlossningen. Nedstämdheten går över ganska snart för det mesta, men det finns en risk att man får en förlossningsdepression och mår dåligt under en längre tid. Tumregeln är att nedstämdhet och oro som inte går över inom ett par veckor utan fortsätter eller blir värre kan vara tecken på en begynnande depression.
Du ska söka hjälp. Det enklaste är nog att du ringer den sjuksköterska på barnavårdscentralen som du har kontakt med och berättar om hur du mår. Sjuksköterskor på barnavårdscentraler har stor erfarenheter av de känslomässiga problem som nyblivna föräldrar kan uppleva. Ibland kan en sjuksköterska erbjuda stödsamtal. Men också ge råd om vart man kan få ytterligare hjälp. Ett annat alternativ är att du får kontaktar ivf-mottagningen eller din distriktsläkare.
En depression efter förlossningen kommer oftast inom de första två till tre månaderna. Men den kan förekomma även senare inom det första året. Vi vet inte riktigt vad den beror på. Men risken ökar om man har varit deprimerad tidigare i livet eller under graviditeten. Och den verkar vara förhöjd för kvinnor som liksom du genomgått flera provrörsbefruktningar. Möjligen har det ett samband med den besvikelse och sorg som funnits ibland under en längre tid och på ett återkommande sätt fram till den provrörsbefruktning som lyckades. Som lett till att en viss grad av utmattning, som är en riskfaktor för att bli deprimerad. Liksom en svår förlossning. Till detta kan komma att man som nybliven förälder ofta får mindre sömn den första tiden efter förlossningen.
Du berättar om flera av de besvär som kan förekomma vid en förlossningsdepression. Nedstämdheten. Svårigheten att bara känna glädje inför barnet. Den starka oron för att inte räcka till och klara av rollen som mamma. Som kan växa till ångest, närmast panik. Humörsvängningar, och trötthet. Du skriver att du fått så ”många jobbliga tankar” som inte verkar ha funnits tidigare hos dig. Så yttrar sig ofta en depression.
Dina tankar om att det är synd om din dotter efterson hon kommer att ha ”gamla föräldrar som kommer att dö tidigare” är förmodligen en del i det som kallas för depressivt grubblande. Så sök hjälp. Nyblivna mammor som får stöd och behandling för förlossningsdepression blir helt bra inom ett halvår.
Hjälpen kan se olika ut. Stödsamtal, ibland psykoterapisamtal, är vanligt. Ofta är det till stor hjälp att få förstå att det som händer är något som man inte är ensam om att uppleva och få råd om sätt att hantera situationen. Tidigare har ammande kvinnor inte rekommenderats antidepressiva läkemedel då de ansågs kunna skada barnet genom modersmjölken. Så är det inte längre. Det finns nya antidepressiva läkemedel där det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken i så liten mängd att det är osannolikt att barnet påverkas.
Men du kan också göra en hel del på egen hand och med barnets pappa för att hantera situationen, och börja redan nu må något bättre. Be om hjälp med avlastning så att du får sova ut. Rör på dig. Ta promenader. Ät ordenligt. Ha fasta rutiner. Prata om det du känner och tänker som är svårt med personer omkring dig som är kloka och som du har förtroende för.
En självhjälpsbok som jag rekommenderar är: Ut ur depression och nedstämdhett med kognitiv beteendeterapi : ett effektivt självhjälpsprogram, av Gerhard Andersson, Jan Bergström, Fredrik Holländare, Jan Lenndin, Kristofer Vernmark. Viva förlag.
Här kan du läsa mer om:
Förlossningsdepression
Depression
Varma hälsningar och ta väl hand om dig!
