Jag sexsurfar

Jag och min sambo har vart tillsammans i över fem år, vi har som alla haft det upp och ner men nästan alltid till det bättre, vi har delat glädje och sorg. Den senaste tiden har min sambo vart lite nere pga jobb och studier och små saker som blir jobbiga tillsammans. Jag har nytt jobb och är hemma mycket mindre än tidigare.

Nu häromdagen upptäckte min sambo att jag vart inne på en sexsajt, detta har hänt tidigare och jag slutade då att surfa på den typen av platser under flera år, nu för någon vecka sedan hamnade jag av någon anledning åter på en sida. Jag blev äcklad över mig själv men har någon gång till vart inne på sidan (kanske 1 gång i veckan).

Nu känns det som vårt förhållande helt klart tagit ett steg tillbaka. Jag känner att jag gång på gång sårar min sambo samt att min sambo känner att det enda som vart något som var värt att hålla fast vid också har sårat och förrått henne än en gång. Vad bör vi göra, hur bör vi gå vidare?


Anna Karlstedt svarar:

Jag tycker det låter som att ni behöver hjälp att kommunicera kring frågan. Problemet tycks ha växt till en större fråga än det faktum att du sexsurfat. Jag tänker främst på svek, förlåtelse, att ha ”förått” den andre etc.

Det är i många relationer inte en självklar ”synd” att surfa på sexsajter ibland. Det där med sex kan ju vara lite knepigt i relationer som är monogama. Om jag vill segla och min partner inte vill det, så kan jag göra det med mina vänner. Om jag vill ha sex, eller leva ut några sexfantasier, och min partner inte vill det, då kan jag inte gå iväg och göra det med andra.

Kanske har du ett större behov än din partner just nu? En del kan känna sig hotade av att en partner blir upphetsad av att se andra människor ha sex, andra tycker inte det känns konstigt alls. Min poäng är alltså att det inte självklart är ett ”brott”, det som du har gjort. Möjligen har du svikit din sambo om du lovat henne att aldrig besöka någon sajt? Men har ni talat om möjligheten för dig att kunna gå in på en sådan sida ibland? Vad är det som känns problematiskt för din flickvän i det? Kanske blir det lättare för er att förstå varandra om ni pratar om hur det blir/känns för er båda i situationen som uppstått. Kan ni komma överens på något vis?

Däremot tycker jag inte att du skall använda dig av formuleringar som ”jag hamnade av någon anledning på en sådan sida”. Det kan säkert, om du beskrivit det så för din flickvän, kännas som att du inte tar ansvar för dina handlingar och det behöver du göra (det är ju en viljestyrd handling menar jag).

Jag råder er att ta kontakt med en parterapeut för att prata igenom ert dilemma. Tyvärr är det ofta svårt att prata om sexualitet. Inte sällan kan det finnas skuld, skam och en massa andra känslor kopplade till ämnet och det kan vara svårt att prata om på egen hand. Med vänlig hälsning,