Nyskild och har skuldkänslor

Jag har varit ihop med min man i 25 år och vi har alltid levt tätt ihop. För flera år sedan fick han bipolär 2 sjukdom. Jag har stöttat han till 100%, och inte kunnat tänka speciellt mycket på mig själv. Jag träffade en ny man på jobbet under tiden min man låg på sjukhuset. Vi fick känslor för varandra och har träffats en del. Jag följde mitt hjärta och har nu lagt in om skilsmässa. Vilket inte har gjort livet lättare som jag trodde.

Den nye mannen vill inte träffas så mycket eftersom han tänker mycket på att min man inte skall bli sårad och må dåligt om han skulle få reda på att jag har hittat en ny. Eftersom vi har träffats i smyg så det är ingen som vet om det. Jag har såna skuldkänslor och stor tomhet inom mig och tycker synd om min man.

Jag tycker livet är pest, vet heller om den nye mannen är speciellt intresserad av att fortsätta dejta. Han har känslor för mig men vill ta det lugnt. Känner mig oerhörd ensammen, borde ju egentligen vara lite gladare. Har jag gjort rätt?


Anna Karlstedt svarar:

Det är inte konstigt om du känner dig omskakad och kanske förvirrad av alla stora beslut och alla känslor som du gått igenom den senaste tiden. Om du har gjort rätt kan egentligen bara du själv, med hjälp av tiden, svara på.

Att ta en sak i taget är ofta ett gott råd. I ditt fall är det första du måste göra att reda ut den relation du nu lever i. Hur villig är din nya man att gå vidare, hur villig är du. Innan det står klart och ni fattat ett beslut om hur er relation ska se ut är det svårt för dig att veta hur du ska förhålla dig till andra saker i ditt liv, t.ex. vem som ska få veta om er relation, när ni ska berätta om det och kanske också hur du ska förhålla dig till skilsmässan.

Jag ställer mig lite undrande till rädslan att berätta och visa upp er relation öppet. Du tog ett stort steg när du begärde och gick igenom skilsmässan och det känns inte rimligt att ni ska fortsätta träffas i smyg. Visst kan det ibland vara bra och omtänksamt att vänta lite med att berätta att man träffat en ny, men om man går in i ett seriöst förhållande som man tror kommer att bli långvarigt bör man kanske kunna berätta om det för de närmaste? Jag tror att det vore bra att berätta om din situation för dina närmaste vänner (i alla fall för någon vän) så att du slipper vara så ensam i det som du beskriver att du känner dig. Du befinner dig i vad som sannolikt är en av ditt livs mest omtumlande faser och du måste kunna få stöd hos nära och kära. Även om du och din nya man tidigare träffats i smyg.

Jag hoppas att din nye man kan ge dig de besked du behöver för att komma vidare och att dina vänner kan vara det stöd som du behöver.

Lycka till!