Han vill lämna mig och jag orkar inte mer
Vad gör man när man inte orkar mer? När man bara vill springa ifrån sig själv för att komma undan det där som gör så ont och gör en så ledsen i varenda cell i kroppen, och man vet att det inte går att laga?
Min man och jag skilde oss för ett år sedan. Jag gick ner i en djup depression, men tog mig ändå igenom den. Under sommaren hittade vi tillbaka till varandra och allt var verkligen jättebra, vi gjorde om och gjorde rätt. Vi var båda inställda på att om vi bara tog det lugnt och försiktigt så skulle vi kunna fortsätta vårt gemensamma liv.
Nu har han dock kommit fram till att han älskar mig mer som en syster eller kompis, och han vill avbryta och söka den stora passionen istället. Nu känns det som om jag får börja om på ruta ett igen. Jag vet vad jag har framför mig: många, många månader av tomhet, gråt, sömnlöshet, hopplöshet. Ett liv som känns totalt meningslöst.
Jag ser inte hur jag ska orka en gång till. Samtidigt har jag en son med stora funktionsnedsättningar (med en annan pappa, som gick bort tidigt). För hans skull måste jag orka fortsätta leva. Men hur?
Philip Weiss svarar:
Hej, jag går direkt på dina känslor. Gråt, smärta och tomhet som leder till sömnlöshet och total meningslöshet. Dessa känslor är dina reaktioner på att ha blivit sviken, övergiven och bortvald. Du räcker inte till för din man, jo som en kompis eller syster.
Var är din ilska? Det är rimligt för mig att du behöver söka ilskan inom dig. Den kan vara svår att finna. Ilska gör ju att vi tar distans till den andre och då ökar risken för ett totalt avvisande. Istället vänder vi ofta ilskan inåt oss själva som leder till sorg och smärta. Pågår detta ett tag så blir vi ett offer utöver att man är ett offer för att ha blivit övergiven av en annan.
I offerläget är det lätt att fastna med självömkan och självanklagelse. Baksidan av detta är som sagt ilska och självhävdelse med bra gränssättning gentemot den som sårat dig. Att stå för vad du egentligen känner inför honom och det han gjort i relation till dig. Först då lättar sorgen och smärtan. Du ser möjligheter som du inte sett tidigare och får ett annat perspektiv på er tidigare relation. Det kan till och med vara så att du kan känna en befrielse över att vara av med en man som är så omogen!
Passion är övergående till sin natur. Kärlek kan vara länge, fördjupas under förutsättning att den vårdas och utvecklas.
Du skulle kunna prova en tankeövning. Se till att du får vara ostörd, ställ dig upp, sätt händerna i sidan ovanför höfterna och tala om för din exman allt du velat säga till honom, men inte tordats! Här har du kraften. Kraften att gå vidare, att ta hand om din son och så småningom möta en ny kärlek!
Om du känner att du fastnat i sorgen och inte kan gå vidare rekommenderar jag dig att söka professionell hjälp för att reda ut dina tankar och känslor och finna kraft att gå vidare.
Med vänlig hälsning,
