Hur ska jag hjälpa min kompis som mår dåligt?
Har en kompis som mår jätte dåligt. Vet inte riktigt vad jag ska säga eller göra för att hjälpa henne. Vet att hon är väldigt känslig och tar jätteilla vid sig lätt. Stora saker som små.
Hon har tappat kontakten med flera av sina vänner, hon känner sig sårad och besviken för att det känns som om de alltid tycker att det är hon som gör/säger fel. Känner sig ibland utanför bland sina barndomsvänner som hon känt hela sitt liv och det gör jätteont. En kompis har helt slutat prata med henne, anledningen är helt oklar och det var ändå en bra vän som hon delat flertalet minnen med.
Hon har ganska så stora humörsvängningar, blir lätt irriterad och kan ligga och gråta ofta, ibland för något som hänt men ibland vet hon inte ens varför. Hon säger att hon ofta har ångest och inte orkar göra något. Hon säger att hon hatar sig själv. Är ofta trött och ledsen över att det inte känns som om någon förstår henne, ibland inte ens hon själv.
Hon trivs inte där hon bor. Hennes självkänsla/självförtroende är på 0, hon trivs inte med sin utseende, hon säger att hon är tjock även fast hon inte är det, hon jämför sig ofta med andra även fast jag sagt att hon inte ska göra det. Att hon är fin och bra som hon är. Men ofta antar jag att det ligger i en själv, det kanske inte spelar roll jämt vad andra säger. Hon tycker inte om att känna sig så svag, hon önskar att hon kunde stå emot och få känna sig stark någon gång. Det finns ännu mer som inte får plats att skriva här.
Liria Ortiz svarar:
Din kompis mår dåligt och det verkar vara ett tillstånd som är mer utdraget och mer djupgående än att vara nedstämd och orolig då och då. Någon diagnos av din kompis problem är inte möjligt att ge utifrån ditt korta brev, och det är inte heller vad Psykologiguiden erbjuder. Kanske det bästa sättet för dig att hjälpa din kompis kan vara att du gör henne uppmärksam på att vi alla mår dåligt ibland. Att känslan är att det kommer att bli så hela livet samtidigt som det finns hjälp att få för att må bättre. Så som hon har det nu ska hon inte behöva ha det. Det finns hjälp att få. Du är en klok och empatisk vän som bekymrar dig och vill hjälpa henne.
Ett första steg på vägen för din kompis kan vara att hon träffar en läkare eller psykolog på den vårdcentral som hon tillhör för ett utredande och resonerande samtal om vad som pågår.
Den låga självkänslan som du ser hos din kompis kan göra att man känner att andra inte vill en väl, eller tycker om en, och kan leda till att man tror att andra talar illa om en. Du skriver att din kompis även bland barndomsvänner som hon känt hela sitt liv ”känner sig utanför”, och att hennes vänner verkar tycka att det hon ”säger och gör är fel”. När man mår dålig kan man bli överdrivet kritisk både mot sig själv och andra.
Du berättar också om din kompis humörsvängningar. Att hon lätt blir irriterad, och att vänner har dragit sig undan henne. Jag uppfattar det du skriver som att det är något nytt, och inte som det har varit tidigare. Ett ojämnt humör av det här slaget blir ofta ett problem i relation till familj och vänner. Särskilt om omgivningen inte förstår att personen inte mår bra. Det kan uppfattas som att man har blivit besvärlig och ointresserad. Det kan då lätt leda till konflikter i familjen, eller att vänner dra sig tillbaka. Besvikna och arga. Dilemmat är att när man mår dålig orkar man inte hantera sådana här händelser, och kanske inte själv förstår vad som händer. Man har svårt att lösa problem. Både energin och tankeförmågan är ofta rejält nedsatt.
Jag vill betona att det kan finnas många orsaker till det som din kompis upplever som besvärligt och som hinder för henne. Så föreslå henne, förstås med full respekt för att det är hon som avgör hur det ska bli, att träffa en skolkurator, läkare eller psykolog för ett samtal om det hon upplever. Första steget kan vara att ta kontakt med den vårdcentral som hon tillhör. Primärvårdens personal har stor erfarenhet av att träffa och hjälpa personer med olika psykologiska besvär.
Vad kan du kanske göra mer för din kompis? Utöver att uppmuntra till ett söka vård. Vi vet från studier att personer som har problem med oro och ångest mår bättre om det är fysiskt aktiva, och trots sitt spontana motstånd ändå gör saker som man tidigare tyckt om. Det kallas inom psykologin för beteendeaktivering, och är för många som provar på det är det överraskande hjälpsamt. Så ett annat sätt att också hjälpa din kompis kan vara att uppmuntra till att ta promenader tillsammans, kanske jogga om det passar in, och med en vänlig envishet erbjuda henne att göra det du vet normalt roar henne. Aktivering på det här sättet ett par tre gånger i veckan är ofta tillräckligt för att stämningsläget ska förbättras steg för steg.
Om du hör din kompis uttrycka dödslängtan eller tankar om självmord, så föreslå henne att kontakta Självmordsupplysningen, en chatlinje, där man kan få stöd och vägledning. Andra alternativ är att ringa till Nationella Hjälplinjen 020-22 00 60, BRIS eller Rädda Barnen. Vid akuta problem kan man kontakta 1177 för hänvisning till psykiatrisk akutmottagning eller 112 för akut hjälp.
Det är ett privilegium att din kompis litar på dig samtidigt som det kan vara svårt för dig att bära hennes lidande på dina axlar. Fundera gärna om det skulle vara ett alternativ för dig att prata med hennes familj eller en vuxen i din närhet så att de kan hjälpa henne. Jag vet att det inte alltid är så lätt att prata med vi vuxna. Man kan känna att man förråder sin kompis. Samtidigt som kan det vara ett nödvändigt steg. Du kan även för egen del höra av dig till BRIS, Rädda Barnen eller någon annan organisation.
Du framstår för mig som en mycket fin och empatisk människa och det jag vill säga till dig är att du också bör ta hand om dig själv.
En kram och ta väl hand om dig!
