Julstress

De allra flesta ser fram emot julen med glädje och förväntan. Vi drömmer om ledighet, umgänge och god mat och dryck. Men ofta har vi en bild av hur det ska vara som stämmer dåligt överens med hur livet ser ut idag. När dröm och verklighet krockar riskerar man att bli besviken och i värsta fall lägga skulden hos sig själv. För några kan hela december upplevas som en plågsam sträcka fram emot det oundvikliga.

Prestationshets

50-talet, med den perfekta hemmafrun som förebild, känns avlägset – utom på julen. För den som har ett heltidsjobb och en familj att ta hand om, är det en helt orimlig uppgift att servera ett julbord bestående av hemlagade rätter som i vissa fall tar flera dygn att tillreda.

Utöver detta ska ljusgirlander upp, storstädning genomföras och glöggbjudningar administreras. Ofta samtidigt som det är högtryck på jobbet, och förkylningssäsong hos barnen.

Lägg till detta att ca 50% av svenska folket upplever ökad trötthet och håglöshet under den mörka årstiden, så förstår man att julen kan vara en stor påfrestning.

För den som har svårt att säga nej och lägger stor vikt vid att leva upp till andras förväntningar är gränsen mellan att orka och att bli sjuk hårsfin.

Några råd på vägen

• Gör julbordet till ett knytkalas.
• Om du tycker om att julförbereda – jobba i mellandagarna och ta ledigt några dagar innan jul i stället.
• Julstöka tillsammans med barnen – då förvandlas jobbet och plikterna till roligt umgänge.

Konsumtionshets

Varje svensk köper julklappar för 5.000-7.000:-, för pengar som både ska tjänas in, och räcka till annat. Ligger man redan efter med räkningarna kan det kännas svårt att inte kunna ge sina barn samma jul som grannarnas barn får.

Ett annat stressmoment är att tänka ut vad man ska ge till den som har allt. Många föräldrar och andra släktingar har hamnat i en ond tävling av att överösa barnen med presenter – ibland kanske lite som ursäkt för den tid man inte ägnat barnen.

Lyckoforskningen har visat att det är helt andra saker än ett överflöd av prylar som leder till verklig lycka.Två faktorer som däremot otvetydigt leder till lycka är tacksamhet, som har att göra med att glädjas över det lilla, och att få göra gott för andra.

Barns klagomål gäller sällan att de har fått för lite julklappar. Snarare är det att man inte fick just det man önskade sig mest, eller att man har fått något som var för barnsligt eller som omedelbart gick sönder som är anledning till besvikelse.

För små barn är det viktigaste att leka. Att låta dem sitta i timmar och öppna paket i stället för att få leka med sakerna är att bortse ifrån barnets behov och istället låta det uppfylla de vuxnas förväntningar.

Några råd på vägen

• Kom överens med släkten om att strunta helt i pliktjulklappar till de vuxna.
• Vill du ändå ge något, ge bort en gåva till välgörande ändamål.
• Ge barnen EN fin och genomtänkt julklapp som de längtat efter.
• Bjud på din tid - ta ut övertid som ledighet och var tillsammans med barnen.