En annorlunda barnsommar
Varje generation har sina betydelsefulla händelser och en säker gissning är att de barn som växer upp idag kommer att minnas Coronapandemin på ett eller annat sätt. Men för oss vuxna kan det vara svårt att föreställa oss hur pandemin kommer att bli ihågkommen och hur den upplevs av våra barn eftersom vi för det mesta utgår från ett vuxenperspektiv.
Barnperspektivet, hur barnen upplever, hanterar och minns det som sker, är för oss svårt att sätta oss in i. En erfarenhet från mitt arbete med familjer är att föräldrars problem och utmaningar med barn ofta grundar sig i att de (vi) utgår från att barn upplever saker på ett liknande sätt som vi vuxna gör. Detta tänkande uppkommer ofta, förmodligen dagligen, och behöver inte innebära större problem. Sannolikt hjälper det också barnen att utvecklas eftersom vuxna då har förväntningar på att barn ska göra saker på ett mer vuxet sätt.
Men nackdelen med detta är att det kan leda till feltolkningar och att det kan vara svårt att veta hur barn i olika åldrar upplever den globala situation som vi har hamnat i.
Oavsett vad barnen går igenom så är det tydligt för mig att vi vuxna behövs för att stötta och att prata med barnen, kanske nu mer än någonsin. Det märks att barn påverkas av det som sker även om de kanske inte självmant tar upp det. En del barn har för mig berättat om sin oro för att bli smittade, oron att smitta andra eller oron för en familjemedlem som tillhör riskgrupp.
Utöver begrepp som ”riskgrupp” figurerar det många komplexa ord i både media och i vardagligt tal, ord som även vi vuxna inte till fullo förstår. Det är viktigt att försöka sätt sig in i barnens perspektiv och prata om dessa begrepp och ord. I media diskuteras också ofta stressande ämnen som dödstal, smittorisk och ekonomiska problem.
Vuxna kan i många fall hantera oron på ett eller annat sätt bland annat på grund av tidigare erfarenhet eller annan kunskap. Barnen däremot har ofta inget att relatera dessa uppgifter till och de har inte alls lika mycket referenser som vuxna har.
Om barnen lyssnat på något program eller sett nyheter om Corona kan det vara viktigt att följa upp innehållet i ett samtal och även försöka balansera innehållet med positiva fakta. Föräldrar kan till exempel nämna att barn inte dör av Corona, att många knappt märker att de varit smittade, att pandemin kommer att gå över och att det är normalt att känna oro inför det som sker.
I den värld vi lever i med tillgänglighet, föränderlighet och stort utbud av information är behovet av ett gott föräldraskap stort. Det figurerar konspirationsteorier och rasistiska ”förklaringar” på virusets utbrott och det är betydligt svårare för barn att själva förstå och tänka kritiskt runt detta. Att föräldrar då kliver in och hjälper barnen att hantera informationen tror jag är centralt för att hjälpa dem att utveckla kritiskt tänkande.
På ett sätt kan en se Corona som ett enormt test av föräldraförmåga, att vi mer än någonsin behöver finnas där för våra barn. Pandemin har i mångt och mycket ryckt undan rutiner och aktiviteter, saker som föräldrar tidigare kunde luta sig emot för att få ihop vardagen. Helt plötsligt är föräldrar och barn hemma betydligt mer och skärmtiden riskerar att öka. Under Corona ställs därför annorlunda krav på föräldraskap som vi kanske inte varit förberedda på, men även om situationen innebär utmaningar finns också möjligheter.
Vi behöver ta in barnens perspektiv under pandemin. Så här beskrev två barn sina upplevelser av Corona:
”Jag tänker bara lite på Corona. Jag tänker inget särskilt om det. Alla ska hålla avstånd och man ska hosta och nysa i armvecket. Det är tråkigt att man inte får åka till en del länder och att man inte får träffa vissa personer. Det är tråkigt att man inte får krama vissa personer.”
Flicka 6 år
”Jag tycker att Corona är väldigt tråkigt för man kan inte göra vissa saker som till exempel kramas och vara mer än 50 personer på samma plats. Vi kan inte träffa så många släktingar och inte gå och bada om det är för mycket folk. Jag tänker på Corona ibland när någon nyser eller hostar eller när de säger något på nyheterna. Det sämsta är att folk blir sjuka och dör och det är jobbigt för man kan nästan inte göra något.”
Pojke 10 år
Överlag har barnen olika tankar och upplevelser kring epidemin och de behöver komma till tals och få uttrycka dessa. Genom att ha samtal med dem kan du lära dig mer om hur dina barn känner och tänker, ofta kan deras upplevelser skilja sig från vuxnas.
Som alla kriser innehåller även Coronapandemin möjligheter till utveckling i positiv mening. Exempelvis har Corona inneburit att barnens aktiviteter och rutiner har förändrats. Vissa aktiviteter ställs in och andra ändras för att passa omständigheterna. Även om det kan vara negativt att aktiviteter försvinner är en positiv aspekt av detta att vardagsstressen minskar. Det är inte samma hets att komma hem efter jobbet för att åka iväg till träningen och det blir då en lugnare vardag som kan ge upphov till mer samvaro och fler samtal.
Eftersom behovet av god hygien har ökat så har även fokus på detta blivit mer tydligt i vardagen. Genom att förklara varför hygien är viktigt, hur bakterier och virus överförs skapas i bästa fall en bättre basal kunskap hos barn om hur smitta fungerar och hur det begränsas. Detta kan ju också kopplas till empati och omsorg om andra, något som kan vara ett nog som viktigt område att prata mer omkring. En annan möjlighet i detta är att vuxna kan förtydliga behovet av vetenskap istället för en mer känslomässig argumentation.
Andra möjligheter till positiv utveckling under pandemin kan vara att hitta nya sätt att samspela med barnen. Exempelvis finns det en uppsjö av brädspel och i en del spel spelar ni tillsammans mot ett gemensamt mål, något som kan vara hjälpsamt om någon i familjen är en dålig förlorare. Andra aktiviteter som kan ligga nära till hands är en promenad i närliggande skog och mark, en gemensam fysisk aktivitet eller något läsprojekt.
Ett sätt att motverka att skärmtiden ökar är att testa nya aktiviteter och att bestämma sig för att göra något annorlunda. Beställ hem det där brädspelet, packa en enkel ryggsäck med fika eller ta en cykeltur. Möjligheterna finns och många ligger närmre till hands än vad vi tror. Gör det enkelt, ta bara på skorna och gå ut! Att testa nya gemensamma aktiviteter och att försöka prata med barnen om deras upplevelser tror jag är några av de största möjligheterna med den tid som vi nu går igenom. Kanske skapar ni rutiner som kan finnas kvar även framöver? Ta hand om dig och håll ett kärleksfullt avstånd!
Mathias Ortlieb
leg. psykolog och grundare av Trana Psykologer där han bland annat arbetar med barn i alla åldrar och familjer.