1. Termen ångestneuros betecknade i psykiatrin fram till 1990-talet det som senare kommit att kallas paniksyndrom eller generaliserat ångestsyndrom (GAD).
Detta utmärks av stark ångest som inte orsakas av hjärnskada eller hjärnsjukdom eller psykisk sjukdom.
Symtomen kan vara lindriga med svaga trötthetskänslor, allmän obestämd rädsla. De kan också vara svårartade med ständig rastlöshet och retlighet som kan ta sig uttryck i våldsamt beteende. Rädsla och ångest åtföljs av tremor, spända muskler, ökad hjärtverksamhet, högt blodtryck, häftig andning och svettning, eventuellt även illamående, kräkningar, frekvent urinering, sömnbesvär, dålig eller ökad aptit,
2. Sigmund Freud (1856-1939) använde (i en skrift från 1920) termen ångestneuros om en överdriven benägenhet att oroa sig för allt farligt och olyckligt som kan hända individen själv eller någon i omgivningen. Ångestneuros betraktade han som en form av verklig neuros (eng: true neurosis), det vill säga rent neurologisk, orsakad av spänningar i kroppen som uppstår vid otillfredsställd könsdrift och som Freud därför räknade som en form av aktualneuros
I nutida psykoanalys är denna hypotes övergiven.
Relaterade sökord: friflytande ångest, neuros, ångest, ångestsyndrom.
Pluralform: ångestneuroser (eng: anxiety neuroses).
["DSM","GAD","paniksyndrom","ångestsyndrom","friflytande ångest","ångest","neuros","Sigmund Freud","tremor","aktualneuros"]
Om Psykologiguiden