Term bildad i analogi med ”förstärkningskontingens”.
Den används för att beteckna de slumpvisa genetiska förändringar (i form av förändrade eller nya arvsanlag) som bidrar till överlevnad och fortplantning. På det sättet blir det allt fler individer med den nya uppsättningen gener och en ny egenskap eller ett nytt beteende har uppstått.
Vanligen är det både egenskaper och beteenden som tar form samtidigt och i nära samspel med varandra. Varje art har sålunda fått mun och tarmkanal utformade så att de passar det födosökande beteendet hos var och en av dem.
Innebörden i termen är alltså att viss slumpmässig förändring i arvsanlagen hos individer av en viss art kan förbättra överlevnad och fortplantning i viss given miljö, till exempel förmåga att leva på isflak hos de björnar som blev isbjörnar, att simma och dyka hos de däggdjur som blev sälar, att överväga olika konsekvenser av planerat beteende som hos vår art människa, och så vidare.
Begreppet överlevnadskontingens infördes av den amerikanske psykologen B. F. Skinner (1904-1990) för att på ett behavioristiskt sätt uttrycka att det med finns medfödda beteenden, inte bara sådana som lärs individuellt genom operant beteende och den typen av förstärkningskontingenser.
Tillämpning av darwinistisk utvecklingsbiologi på lärandet hade gjorts långt tidigare av E. L. Thorndike (1874-1949), som med sina experiment med instrumentell betingning och darwinistiska syn på lärandet betraktas som en föregångare till Skinner.
Relaterade sökord: behaviorism, beteendegenetik, darwinism, etologi, evolutionspsykologi, förstärkning, förstärkningskontingens, instinkt, ontogenes.
["darwinistiska","darwinistisk","darwinism","evolutionspsykologi","operant","förstärkning","behaviorism","beteendegenetik","etologi","instinkt","ontogenes","B. F. Skinner","förstärkningskontingens"]