Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "ADHD, adhd":

• ADHD, adhd

  ADHD, AD/HD [ˌeɪdi:eɪtʃˈdi:]

  Koncentrationssvårigheter och/eller överaktivitet och impulsivitet.
  

  ADHD, AD/HD är initialerna i namnet på psykiska problem som på engelska heter attention deficit hyperactivity disorder. (Om olika sätt att skriva benämningen på engelska, se nedan under rubriken Terminologi.)
  

  I vardagsspråket används ADHD om vilken typ av oro eller stökighet som helst, vilket ger en nedsättande klang åt beteckningen. Diagnosen är även av andra skäl ifrågasatt av många experter på området, främst därför att den har visat sig leda till överdiagnostisering och därmed till överbehandling.
  

  Det är den tredje vanligaste formen av psykisk ohälsa, följd av depression och ångest. Enligt internationell statistik får 5,6 procent flickor och 12,l9 procent pojkar denna diagnos.
  

  ADHD-problematik med tre olika sätt att framträda

  ADHD-svårigheter utmärks av a. uppmärksamhetsstörning (eng: attention deficit, inattention), b. ofokuserad överaktivitet (hyperaktivitet) i kroppsrörelser och mer eller mindre planlös växling av aktiviteter jämte okontrollerad impulsivitet (eng: hyperactivity and impulsivity), c. en kombination av dessa.

  Dessa tre yttringar (presentationer) av denna typ av psykiska problem (eng: presentations of the disorder) har samband med varandra vilket gjort att man i DSM-5 ändrade terminologin i förhållande till den som fanns i DSM-IV. Man anger de tre kategorierna från DSM-IV som olika sätt för ADHD att yttra sig hos enskilda barn och vuxna:

  • ADHD-C: ADHD i kombinerad form (eng: combined presentation),
  • ADHD-I (ADHD-IA): ADHD huvudsakligen i form av uppmärksamhetsproblem (eng: predominantly inattentive presentation, ADHD-PI), så kallad "ouppmärksam form av ADHD" (eng: inattentive subtype of ADHD),

  • ADHD-H: ADHD huvudsakligen i form av överaktivitet-impulsivitet (eng: predominantly hyperactive/impulsive presentation).

  Skälet som angavs i förarbetena till DSM-5 till att man valt denna terminologi är att det inte är typer eller undergrupper av ADHD som det är fråga om utan olika sätt för problemen att framträda, vilka kan variera över tid ("... are not stable, but change into one another in non-lawful manner"..."subtypes denotes a stable difference, whereas presentation denotes a current presentation that will be less reifying than subtypes"): ord som "yttringar" och "presentationer" är uttryck som för tanken till något varierande och omväxlande medan ordet "undertyper" kan ge en uppfattning om något som finns i sin egen rätt (reifying) och egen typ av psykisk ohälsa.

  Många psykiatrer ifrågasätter att det rör sig om en enhetlig funktionsnedsättning och anser att det i stället rör sig om olika störningar (olika dimensioner) och att det alltså är en fråga om symptom multidimensionality.

  Diagnoser enligt ICD-11

  6A05.0 Symtom huvudsakligen i form av koncentrationssvårigheter och flackande uppmärksamhet.

  6A05.1 Symtom huvudsakligen i form av överaktivitet coh impulsivitet.

  6A05.2 Symtom både i form av koncentrationssvårigheter och överaktivitet.

  6A05.Y Symtom av annat specificerat slag.
  

  Orsaker

  Forskning och lång klinisk erfarenhet visar att ADHD är en funktionsavvikelse som har sin grund i att vissa av hjärnans funktioner är försenade i sin mognad och hos hälften av barnen har symtom upp i vuxen ålder (i form av så kallad vuxen-ADHD (eng: adult ADHD), se nedan.
  

  En teori som har starkt vetenskapligt stöd i neurovetenskaplig forskning, är att ADHD är en försvagning i exekutiva funktioner,  de kognitiva processer som reglerar hur hjärnan bearbetar information, bibehåller fokus, hämmar oväsentliga processer och impulser och på det sättet anpassar oss till förändringar för att nå våra mål

  Mer forskning behövs innan man mer säkert har klarlagt varför barn utvecklar ADHD. Både ärftliga och psykosociala/psykogena faktorer, liksom någon form av utvecklingsavvikelse i hjärnans kognitiva styrsystem, anses kunna förklara uppkomst och ge underlag för prognos. Nutida forskning  har visat att det i en del fall finns ett samband mellan blyhaltig föda och ADHD-beteende.
  

  I neuropsykologisk forskning på 1990-talet gjorde man studier av barn med och barn utan ADHD och fann då att det är betydligt fler i den förra gruppen som har svårigheter med arbetsminne och impulskontroll. Det fanns emellertid ett betydande överlapp mellan grupperna. Men man drog ändå slutsatsen att ADHD uppkommer till följd av störning i hjärnans exekutiva funktioner, de styrfunktioner som är lokaliserade till pannloben.

  Detta har ifrågasatts i senare forskning, där man lagt till faktorer som delay aversion (otålighet, oförmåga att vänta), svagheter i arbetsminnet, variationer i reaktionstid hos det enskilda barnet samt brister i emotionsreglering (känslokontroll) med ibland starkt överdrivna känsloreaktioner, såväl negativa som positiva, som kan göra sig gällande när barn ställs inför krav som de inte kan klara att hantera (se under sökordet CPS).
  

  Barn med ärftlig disposition för ADHD reagerar påtagligt i den så kallade främmandesituationen (the strange situation procedure). Det gäller emellertid även för barn med störd känslomässig relation mellan barn och förälder utan påvisbar ärftlig disposition för ADHD. Samspelet mellan ärftlig disposition och desorganiserad anknytning förstärker problemen, enligt flera studier där man dock inte har belägg för vad som är vad, det genetiska eller det psykosociala.

  Felaktig generalisering

  I forskningsrapporter förekommer ofta formuleringar som att ”barn med ADHD presterar sämre i skolan än barn utan denna diagnos”. Vad som menas är att det är FLER barn med diagnosen ADHD än barn utan denna diagnos som ligger under viss nivå i fråga om skolprestationer.
  

  I forskningsrapporter är sådana felaktiga generaliseringar mycket vanliga.

  Könsskillnader

  ADHD yttrar sig i många fall olika hos pojkar och flickor. I en av de svenska studierna fann man att det är fler flickor än pojkar med ADHD som har matematiksvårigheter och problem med kamratkontakter. I andra studier har man funnit att ADHD hos pojkar i många fall yttrar sig i aggressivitet riktad mot omvärlden, medan ADHD hos flickor i fler fall tar sig uttryck i att aggressiviteten riktas inåt mot dem själva.

  Problemens inträde åldersmässigt

  För att diagnosen ADHD ska ställas krävs enligt DSM-5 och ICD-11 att problemen har börjat märkas i den form som den upplevts som störande i mer än ett sammanhang, (till exempel både i hemmet och skolan) före 12 års ålder.

  Hos 2 av 10 av de barn som får diagnosen ADHD beräknas (enligt forskning på 2010-talet) symtomen kvarstå i upp i vuxen ålder.
  

  Mer om detta finns i artikeln i detta lexikon om vuxen-ADHD.
  

  Diagnostik
  

  Neuropsykologisk och psykiatrisk bedömning av personer som har problem som kan vara någon form av ADHD består av klinisk intervju, observationer, användning av frågeformulär och standardiserade observationer som till exempel WURS, WRASS, 5-15/FTF med flera.
  

  Som hjälpmedel används även psykologiska test för bedömning av kognitiva förmågor som minne, språkutveckling, spatial förmåga, perception och exekutiva funktioner. Resultaten på sådana test är dock inte avgörande för att diagnosen ADHD ska ställas.

  Symptomatic ADHD: ADHD i form av observerade symtom utan att diagnosen ADHD är fastställd. Termen används i studier där det ingår såväl barn med diagnostiserad ADHD som barn med symtom av ADHD-typ.
  

  Åtgärder

  Trettio olika behandlingsmetoder identifierades av SBU år 2014, däribland olika former av kognitiv beteendeterapi och social färdighetsträning i kombination med centralstimulerande medel, vanligen Ritalin och Concerta, båda med ämnet metylfenidat.
  

  Relaterade sökord:
  

  anknytning, Conners Rating Scales - Revised, CRS - R, DAMP, deficit, emotionell dysreglering, hyperkinesi, MBD, neuropsykiatrisk utredning, neuropsykologiskt test, presentation, trögt kognitivt tempo, WRASS, WURS.

  Terminologi:

  I DSM-5 (2013) används den ursprungliga beteckningen på ADHD: attention-deficit/hyperactivity disorder.

  I ICD-11 (2018) används den numera på engelska vanliga skrivningen: attention deficit hyperactivity disorder.

  Alternativa sätt att skriva diagnosen
  

  a. på svenska: ADHD, Adhd, AD/HD (föråldrat), ADHD/ADD (föråldrat, se under ADD).
  

  b. på engelska: attention deficit hyperactivity disorder, attention deficit disorder with hyperactivity, attention deficit syndrome with hyperactivity, ADHD, AD/HD.
  

  c. vuxen-ADHD: AADHD (Adults with Attention Deficit Hyperactivity Disorder, adult ADHD: ADHD hos vuxna).

  Medicinhistoria

  Symtomen beskrivs första gången i en lärobok i medicin som kom ut 1775. År 1992 beskrev sir George Frederic Still, Storbritanniens förste professor i barnmedicin, barn med det som vi nu kallar ADHD som "överaktiva, aggressiva, trotsiga, resistenta mot disciplin och alltför emotionella och passionerade." De hade enligt Still "dålig förmåga att hämma sina beteenden« och »ett behov av omedelbar tillfredsställelse och verkade inte lära sig av konsekvenserna av sina handlingar trots att deras intellekt var normalt". Citerat från [exturl:Läkartidningen|https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/temaartikel/2022/02/adhd-hos-vuxna-historia-epidemiologi-och-neurobiologi/].

  Under de båda sista årtiondena av 1900-talet blir ADHD en vanlig bemämning. Den används sålunda i DSM-IV från år 1994.
  

  ["hyperaktivitetssyndrom","Koncentrationssvårigheter","överaktivitet","impulsivitet","kognitiv beteendeterapi","exekutiva funktioner","disorder","social färdighetsträning","uppmärksamhetsstörning","centralstimulerande medel","kognitiva processer","information","fokus","DAMP","psykogena","neuropsykologisk","främmandesituationen>>anknytning","emotionsreglering","CPS","deficit","desorganiserad anknytning","dimensioner","multidimensionality","generalisering","hyperkinesi","MBD","anknytning","DSM-IV","DSM-5","Conners Rating Scales - Revised, CRS - R","emotionell dysreglering","presentation","arbetsminnet","arbetsminne","vuxen-ADHD","minne","trögt kognitivt tempo","mentalt tempo","språkutveckling","spatial förmåga","subtypes","subtype","perception","WRASS","WURS","SBU","5-15","neuropsykologiskt test","neurovetenskaplig","test","neuropsykiatrisk utredning"]