Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "APD":

• antisocialt personlighetssyndrom

  dɪsantisocial personality disorder, anti-social personality disorder [ˌæntɪˈsəʊʃəl ˌpɜ:səˈnælətɪ dɪsˈɔ:də], APD, ASPD; dyssocial personality disorder [dɪsˈsəʊʃl pɜ:səˈnælətɪ dɪsˈɔ:də]

  Även: 'antisocial personlighetsstörning', 'dyssocial personlighetsstörning', 'dissocial personlighetsstörning', 'amoralisk personlighetsstörning' och 'personlighetssyndrom, antisocial form'.

  I förslagen 2012 till DSM-5 fanns termen

  dyssocial personlighetsstörning (eng: dyssocial personality disorder [dɪˈsəʊʃəl ˌpɜ:səˈnælətɪ dɪsˈɔ:də]), en beteckning som motiverades med att beteendet inte nödvändigtvis behöver vara kriminellt eller oetiskt utan bara påtagligt bristfälligt i fråga om sociala kontakter och relationer, till exempel

  • opålitlighet och oberäknelighet,

  • benägenhet att skuldbelägga andra,

  • oförmåga att uppleva skuldkänslor,

  • oförmåga att inleda långvariga relationer med andra.

  Den relativt neutrala termen "dyssocial" ansågs mera lämplig i psykologi och psykiatri än ordet "antisocial". Någon förändring i DSM-5 blev det dock inte i den här frågan.

  I ICD-10 finns en liknande störning beskriven under beteckningen dissocial personlighetsstörning (eng: dissocial personality disorder), F60.2, i den svenska versionen av ICD-10 kallad antisocial personlighetsstörning.

  I ICD-11 (2018) är de olika typerna av personlighetsstörning (personlighetssyndrom) ersatta av en enda övergripande diagnos plus sex egenskapsgrupper (domänegenskaper, på engelska trait domains), av vilka dissocialitet är en. Mer om detta finns i artikeln om personlighetsstörning enligt ICD-11 (2018)

  Denna typ av personlighetssyndrom kan ta sig många uttryck, varierande från person till person, till exempel i upprepat kriminellt beteende, benägenhet att bedra andra för den egna vinningens eller det egna nöjets skull, uppflammande aggressivitet som yttrar sig i våldshandlingar eller hot om våld, oförmåga att etablera ordnade arbets- och familjeförhållanden, impulsivitet, hänsynslöshet och frånvaro av ånger- och skuldkänslor.

  Många med denna typ av brister i sitt sociala beteende gör sig redan som barn eller i tonåren skyldiga till sådant som skolk, stölder, vandalism, våldsutövning, fysisk grymhet mot djur eller människor etc. Dock kan diagnosen antisocial personlighetsstörning/antisocialt personlighetssyndrom inte sättas förrän personerna blivit 18 år eller äldre, eftersom en del av beteendena kan förklaras av bristande mognad.

  I ICD-10 och DSM-5 skiljer man mellan antisocialt personlighetssyndrom och uppförandestörning (eng: conduct disorder, CD).

  Relaterade sökord: funktionsnivå, impulskontrollstörning, personlighetssyndrom, prosocialitet, PD-TS, sociopati.

  Kriterier i förslagen 2012 till DSM-5 på antisocial personlighetsstörning

  I förslagen till DSM-5 tillämpades en ny modell för diagnostik av personlighetssyndrom som ifråga om antisocialt personlighetssyndrom hade följande utformning (återgiven i sektion III av den slutgiltiga DSM-5 men reserverad för ytterligare forskning):

  A. Tydlig försämring i personlig och social funktionsnivå som tar sig uttryck i

  1. störd jagfunktion (impairments in self functioning) i fråga om:

  a. egocentrisk självidentitet (identity): är självcentrerad och har en självkänsla som är beroende av personlig vinning, makt och njutning,

  eller

  b. sviktande självstyrning (self-direction): mål sätts huvudsakligen efter deras värde för individen själv: inga stadigvarande normer för eget beteende tar form vilket leder till oförmåga att följa lagar och etiska principer.

  och

  2. störningar i interpersonellt fungerande (impairments in interpersonal functioning) i fråga om:

  a. bristande medkänsla (empathy): bryr sig inte om andras känslor, behov och bekymmer och ångrar inte att ha skadat eller misshandlat någon

  eller

  b. oförmåga till närhet (intimacy): är oförmögen att upprätta ömsesidiga nära relationer, eftersom tanken att utnyttja andra är främsta syftet med att relatera till dem, till exempel genom svek och hotelser; använder dominans och tvång för att utöva kontroll över andra.

  B. Förekomst av patologiska personlighetsegenskaper på följande områden:

  1. Antagonism som utmärks av

  a. manipulation av andra (manipulativeness): använder ofta svepskäl och kommer för förevändningar för att få kontroll överandra och påverka dem; är talför, insmickrande, charmig och förförisk,

  b. svekfullhet (deceitfulness): oärlighet och bedrägeri, ger en falsk bild av sig själv, fabulering eller försköning av vad personen varit med om,

  c. känslokyla (callousness): ingen känsla för andras känslor och problem; inga skuldkänslor och ingen ånger när personen skadat eller sårat andra: aggressivt, även sadistiskt beteende,

  d. fientlighet (hostility): långvarig och ofta återkommande ilska; vrede och irritation även vid gliringar och mindre förolämpningar.

  2. Hämningslöshet som utmärks av

  a. ansvarslöshet: obesvärad av ekonomiska och andra åtaganden; bristande respekt för – och ingen inriktning på att hålla – gjorda överenskommelser och löften,

  b. impulsivitet: agerar enligt ögonblickets ingivelse: är helt uppfylld av nuet utan att tänka på konsekvenserna av handlingarna; har svårt att göra upp planer och att följa en gjord planering,

  c. risktagande: ger sig in farliga, riskfyllda och självskadande aktiviteter, helt i onödan och utan tanke på följderna: har en benägenhet att uppleva tillvaron långtråkig och ger sig då in i aktiviteter som kan motverka långtråkigheten; är likgiltig för andras begränsade förmåga och vill inte inse faran för egen säkerhet.

  Relaterade sökord: personlighetssyndrom, Psychopathy Checklist. 

  Terminologi:

  Hostility (se ovan B1d) kan på psykiatriskt och psykologiskt språk kallas high trait anger, det vill säga uttalad vrede som personlighetsegenskap.
  

  ["psykopati","sociopati","prosocialitet","sociopati","domänegenskaper","dissocialitet","personlighetsstörning enligt {{i}}ICD-11{{/i}}>>personlighetsstörning enligt ICD-11","PD-TS","DSM-5","ICD-10","ICD","självidentitet","jagfunktion","DSM","funktionsnivå","Psychopathy Checklist","uppförandestörning","personlighetsstörning","personlighetssyndrom","impulskontrollstörning","personlig och social funktionsnivå","självkänsla","närhet","självstyrning","medkänsla","självidentitet","intimacy","patologiska","Antagonism","manipulation","interpersonellt","impulsivitet"]

• APD