Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "AS":

• Alzheimers sjukdom

  Alzheimer disease  [ˈæltshaɪmə dɪˌzi:z], Alzheimer's disease, AD [ˌeɪˈdi:], Alzheimer’s dementia [ˈæltshaɪmə dɪˈmenʃə]

  Skrivs på svenska även: alzheimer, Alzheimers demens.

  Akronym på svenska: AD eller AS. Kortord på engelska: AD. Mer information om akronymer för Alzheimers sjukdom finns i slutet av denna artikel.
  

  Sjukdomen har uppkallats efter den tyske neurologen Alois Alzheimer (1864-1915). År 1906 beskrev han den kliniskt som en sjukdom hos personer i 40- och 50-årsåldern med symtom som afasi, apraxi och agnosi.

  Orsaker

  I hjärnor på avlidna alzheimerpatienter fann man plack som är mikroskopiskt små, klotformiga ärrbildningar kring nervtrådarna mellan de enskilda cellerna. Placken (eng: amyloid plaques) består av en kärna av proteiner och polypeptider, amyloid, som omges av förstörda nervtrådar. Även cellkropparna i nerverna angrips av grova trådar, neurofibriller (eng: neurofibrillary tangles), som stör cellernas funktion.
  

  Forskning efter 2010 visar att dessa neurofibriller består av en speciell form av amyloid, beta-amyloid (amyloid beta, abeta, Aβ och skrivsätt av termen), som man tror är den egentliga orsaken till att hjärnceller förlorar sin funktion.
  

  I senare forskning har man funnit extremt låga nivåer av signalsubstansen serotonin hos personer med Alzheimers sjukdom och redan i förstadier till denna.

  När man ställer diagnos på alzheimer tar man  hänsyn till ärftlighet (om det finns släktingar med denna sjukdom) och om det vid genetisk analys visar sig att det föreligger en genmutation (genförändring) som kan orsaka sjukdomen.
  

  Yttringar

  Alzheimers sjukdom yttrar sig enligt beskrivningen i ICD-11 (2018) i början som en lindrig form av minnesstörning. En långsam försämring av minnet åtföljs av försvagning på andra kognitiva områden (eng: impairment in additional cognitive domains) som planering, beslutsfattande, omdöme, social kognition, psykomotorik och visuospatial förmåga.

  Klassificering

  Sjukdomen betraktades förr som en tidig typ av demens, som kallades "presenil demens" därför att den förekom hos människor i åldrar före (pre-) den egentliga ålderdomen (latin: senium).
  

  Senare har det visat sig att den vanligaste formen av demens i hög ålder har samma orsaker och yttrar sig likadant som den presenila formen av sjukdomen. Man för därför samman dem under någon av följande beteckningar:

  • demens av Alzheimertyp (eng: dementia of the Alzheimer's type), DAT,

  • demens till följd av Alzheimers sjukdom, demens vid Alzheimers sjukdom (dementia due to Alzheimer disease, dementia in Alzheimer's disease),

  • alzheimer med tidig debut (Alzheimer disease with early onset), alzheimer med sen debut (Alzheimer disease with late onset)
    
  • AD/SDAT, det vill säga Alzheimer's disease (den presenila) och senil demens av Alzheimertyp (sådan som börjar efter 65-årsåldern),
  • Alzheimers sjukdom, ofta i förkortningen AS (eng: AD),
  • alzheimer,
  • ADRD, AD/ADRD, se nedan under Terminologi.
    

  ICD-10 och ICD-11
  

  I ICD-10 räknades Alzheimers sjukdom som en degenerativ sjukdom i nervsystemet med tidig debut (G30.0) eller sen debut (G30.1).
  

  I ICD-11 (2018) är demens till följd av Alzheimers sjukdom en av flera neurokognitiva sjukdomar med följande huvudtyper:

  • Dementia due to Alzheimer disease with early onset (alzheimer med tidig debut),
  • Dementia due to Alzheimer disease with late onset (alzheimer med sen debut),
  • Alzheimer disease dementia, mixed type, with cerebrovascular disease (alzheimer, blandad typ, med cerebrovaskulär sjukdom),
    
  • Alzheimer disease dementia, mixed type, with other nonvascular aetiologies (alzheimer, blandad typ, mer annan icke-vaskulär etiologi).

  
  

  Specifikation av symtom hos enskilda symtom görs i fråga om psykotiska symtom, affektiva symtom (depression, mani, hypomani), ångest, apati, agitation eller aggressivitet.

  DSM-5

  I DSM-5 är Alzheimers sjukdom upptagen som "lindrig kognitiv funktionsnedsättning eller kognitiv sjukdom, Alzheimertyp" (eng: major or mild neurocognitive disorder due to Alzheimer's disease) och räknas som en speciell form (eng: specifier) av kognitiva sjukdomar och lindrig kognitiv funktionsnedsättning. Den svårighetsgraderas i lindrig, medelsvår och svår (eng: mild, moderate, severe).
  

  Vid diagnostiken läggs stor vikt vid tidiga tecken som kan ge anledning till att bedöma problemen som trolig eller möjlig (eng: probable respektive possible) Alzheimers sjukdom, detta för att kunna utforma behandling och omvårdnad i ett tidigt skede av störningen.

  Med nya diagnostiska metoder har man fått möjlighet att på ett säkrare sätt än tidigare avgöra om symtomen är uttryck för en begynnande alzheimer eller för depression eller utmattningssyndrom.

  Behandling (eng: AD treatment)
  

  Personer som får Alzheimers sjukdom behandlas i vissa fall med symtomlindrande mediciner (kolinesterashämmare), i många fall med aktivering och träning, fysisk, mental och social (så kallade mind-body interventions). Att öka förmågan till initiativ (eng: motivational ability) kan medverka till att patienterna använder outnyttjad kognitiv reserv (eng: cognitive reserve).

  Den i slutet av 2010-talet lanserade medicinen, aducanumab (Aduhelm), har inte visat sig motsvara förväntningarna (data did not demonstrate aducanumab slowed cognitive decline, and there is no evidence to suggest it restores cognitive function, Psychiatrtic Times, 28 sep. 2023). Mer lovande resultat har i början av 2020-talets erhållits vid behandling med lecanebab (Leqembi) och donanemab som så kallade bromsmediciner (de botar inte  men fördröjer försämring med drygt ett år av tillståndet). De fungerar genom att de till viss del eliminerar amyloid-β-plack (beta-amyloid) från hjärnan, dock inte tillräckligt för att på ett avgörande sätt fördröja försämring av minne och kognitiv förmåga. Det finns emellertid risk för dödsfall om inte patienternas hjärnor kontrolleras regelbundet med magnetisk resonanskamera (MRI).

  Det finns ytterligare några mediciner på marknaden men behandling med dem har inte visat ge några större  effekter på kognitiva funktioner och har obehagliga biverkningar i form av bland annat illamående.

  Fortfarande, i början av 2020-talet är värdigt och respektfullt bemötande av personer med Alzheimers sjukdom den viktigaste formen av "behandling".
  

  I sista fasen av sjukdomen är patienterna beroende av ständig och total omvårdnad.

  Disease-modifying therapies: Behandlingar som senarelägger eller mildrar symtom eller själva sjukdomsprocessen.
  

  Relaterade sökord: BPSD, demens, neurodegeneration, kognitiv sjukdom, Picks sjukdom, rCBF, Svenskt Demenscentrum.
  

  Terminologi:
  

  AD-related: ett uttryck i engelskspråkig text som avser att något, till exempel minnesstörningar, kan ha med Alzheimers sjukdom att göra.

  ADRD: kortord i engelskspråkig text för Alzheimer's Disease Related Dementias (demenssjukdomar av samma typ som Alzheimers sjukdom). Används ofta i samma betydelse som AD/ADRD.
  

  AD/ADRD: Alzheimer's disease and related dementias, Alzhezimers sjukdom och andra liknande tillstånd som yttrar sig i kognitiv funktionsnedsättning. Skrivs även: AD+ADRD.

  ["afasi","apraxi","neurologen","neurodegeneration","kognitiv sjukdom","mind-body interventions","Specifikation","Svenskt Demenscentrum","depression","genmutation>>genrubbning","utmattningssyndrom","kognitiv reserv","social kognition","psykotiska","apati","agnosi","Picks sjukdom","cerebrovaskulär sjukdom","rCBF","ICD-10","ICD-11","DSM-5","demens","signalsubstansen","psykomotorik","kolinesterashämmare","visuospatial","serotonin","kognitiv funktionsnedsättning","BPSD","MRI","kognitiv förmåga"]

• AS