Självskattningsskala, utvecklad på 1980-talet av den US-amerikanske psykologen Steven Reiss och hans medarbetare, använt i ett stort antal länder som hjälp för diagnos av ångeststörning.
Påståendena är av typen "När jag blir nervös, är jag rädd att jag ska bli psykiskt sjuk", "När jag får hjärtklappning oroar jag mig för att det kanske är en hjärtattack", "Det skrämmer mig när hjärtat slår häftigt".
Den vanligaste formen av svarsalternativ utgörs av en skala som sträcker sig från "väldigt lite" (0 poäng) till "väldigt mycket" (5 poäng).
Det finns flera versioner av skalan. Brief panic disorder screen innehåller endast item 3, 4, 6 och 10. Taylor och Cox har utarbetat en skala med 36 item (ASI-R-36) och en som har 23.
Skalan används i Sverige men någon svenskspråkig version har inte getts ut eller standardiserats för användning i vårt land.
År 1991 publicerade några andra forskare en skala för barn och ungdomar, Childhood AS Index, CASI, med 18 påståenden. Det gjorde att ASI kom att stå för Adult Anxiety Sensitivity Index. Barnskalan har endast tre svarsalternativ för hur mycket påståendena stämmer in på barnet själv: None, Some, A lot (inte alls, lite grann, mycket). De är av följande typ: "Jag blir rädd när jag känner det som om jag skulle svimma", "Jag tycker det är viktigt att kontrollera mina känslor", "Jag blir rädd när jag känner det som om jag skulle kräkas", "När jag blir rädd tror jag att jag håller på att bli tokig", "Jag vill inte att andra ska förstå när jag är rädd".
Relaterat sökord: ångestsensitivitet.
["ångeststörning","standardisera","Steven Reiss","anxiety sensitivity","ångestsensitivitet","Självskattningsskala","diagnos","nervös"]