På engelska även: Asperger's disease.
På tyska: Asperger-Syndrom.
På svenska har det blivit vanligt att använda beteckningar som ASD/Asperger och ASD/Aspergers syndrom för att betona att syndromet ingår i det som kallas autismspektrumtillstånd men utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning (I ICD-11 diagnos nr 6A02.0: Autism spectrum disorder without disorder of intellectual development and with mild or no impairment of functional language).
Bakgrund
Det som senare kom att kallas Aspergers syndrom beskrevs 1944 av den österrikiske barnpsykiatern Hans Asperger (1906-80) men blev då inte någon psykiatrisk diagnos.
Den brittiska psykiatern Lorna Wing (1928-2014) började på1960-talet studera barn med drag av autism i en förort till London. Hon fann att de hade svårigheter inom tre huvudområden (Wings triad):
- social interaktion,
- ömsesidig kommunikation,
- föreställningsförmåga.
Hon drog slutsatsen att autism och de avvikelser som Hans Asperger beskrivit var av samma karaktär men varierande i typ och svårighetsgrad: ett autismspektrum. I en vetenskaplig artikel 1981 introducerade hon termen Aspergers syndrom.
Kännetecken
Utmärkande är sådant som stereotypt beteende som försvårar social kontakt till exempel i form av egenartade rutiner och ritualer och oförmåga till ögonkontakt.
Symtomen är besläktade med men inte lika uttalade som vid autism i fråga om oförmåga till personlig och känslomässig kontakt med andra.
I DSM-5 finns inte diagnosen Aspergers syndrom (i tidigare versioner: Asperger's disorder).
Personer med denna form av svårigheter ges i stället diagnosen autism spectrum disorder (autismspektrumtillstånd) med precisering av enskilda personers speciella svårigheter).
Om problemen gäller speciellt förmågan att uppfatta ords nyanser och att föra samtal med andra används diagnosen: social communication disorder, pragmatic communication disorder. (Mer information om detta finns under sociokommunikativ störning och under ordet pragmatik).
I ICD-10 hade Aspergers syndrom nummer 84.5. Som vanliga kännetecken tog man där upp sådana som
- svårighet att förstå hur andra tänker och att leva sig in i andra människors situation,
- svårighet när det gäller samtal att förstå syftningar och bibetydelser,
- begränsade eller enformiga intressen
och i en del fall dessutom
- svårighet att planera och att organisera,
- brister i samordningen av rörelser i armar och ben,
- fixeringar och låsningar i sättet att vara,
- konkret tänkande vilket kan göra att de tolkar det som sägs alltför bokstavligt.
Många med Aspergers syndrom har svårt att koncentrera sig och vissa är överaktiva och impulsiva.
Andra kan vara långsamma eller passiva samtidigt som de har svårt att koncentrera sig. En del reagerar starkt på sinnesintryck och kan därför vara överkänsliga för ljud. Somliga har svårt att sköta hygienen själv eller att klara andra vardagliga aktiviteter.
Relaterade sökord:
autism, Autism- och Aspergerförbundet, neurodiversitet, savantsyndrom.
Terminologi:
På svenska används även (genom inflytande från engelskan och tyskan) beteckningen "Asperger syndrom".
["autismspektrumtillstånd","Autism- och Aspergerförbundet","autismspektrum","syndromet","autism","DSM-5","ICD -11","pragmatik","stereotypt","sociokommunikativ störning","pragmatik","ICD-10","neurodiversitet","savantsyndrom","social interaktion","överaktiva","impulsiva","diagnos","psykiatrisk"]