(354-430). Uttal på svenska: {augussti´nuss}.
Som ung sökte Augustinus först svar på livsfrågorna i sin tids filosofi, bland annat i nyplatonismen och manikeismen (en i dåtiden världsomspännande religiös rörelse med drag av buddism, islam, persisk religion och kristendom).
Augustinus fick en gedigen utbildning i Kartago och Rom, där han också gav undervisning i retorik, talarkonst.
Senare undervisade Augustinus i Milano där han också lyssnade till biskop Ambrosius predikningar. De ledde honom till en kristen tro. Han döptes år 387, fick med sina skrifter stort inflytande på kristen teologi och helgonförklarades.
År 395 blev han biskop i Hippo, nuvarande Annaba i Algeriet.
I sina "Bekännelser" gjorde han en av många filosofer beundrad analys av tidsbegreppet. Han framställer där tiden som en illusion med följande resonemang. I nuet finns dels minnet av det förgångna men inte det förgångna självt, dels föreställningar om framtiden men inte denna framtid som förverkligad. När den förverkligas blir den ett nytt nu.
Denna tanke att vi finner vår sanna verklighet i "här-och-nu" hade en bakgrund i de intryck som Augustinus tagit av buddism och nyplatonism. Den blev på andra vägar ett centralt tema i nutida existentialism och psykologi.
Relaterade sökord: existentialism, existentialistisk psykologi, här-och-nu.
I Wikipedia finns en utförlig framställning om [exturl:https://sv.wikipedia.org/wiki/Augustinus] liv och lära.
Ordformer:
Adjektiv: augustinsk (eng: Augustinian).
Medlem i augustinerorden: augustiner, augustinerna (eng: Augustinian, plural: Augustinians).
["existentialism","existentialistisk psykologi","här-och-nu","tidsbegreppet>>tid","tiden","nyplatonismen","nyplatonism"]
Om Psykologiguiden