Betula – Åldrande, minne och demens
Internationellt forskningsprojekt som startades 1988 av Lars-Göran Nilsson (f 1944), tidigare professor vid Umeå universitet, från 1994 vid Stockholms universitet, om hur människors minne förändras under livsloppet.
Namnet på projektet kommer av det latinska ordet för björk (betula) med hänvisning till att Umeå är björkarnas stad.
Cirka 4700 personer har följts sedan 1988 med upprepade psykologiska och fysiologiska mätningar med olika test.
Syftena med Betulaprojektet är att
- studera hur minne och hälsa utvecklas i vuxenliv och hög ålder,
- kartlägga tidiga kognitiva tecken och biologiska markörer för demens,
- bestämma vilka de kritiska faktorerna för det goda åldrandet är.
Ett av huvudsyftena har varit att bestämma tidiga tecken på demens.
Man har bland annat funnit gener som påverkar det episodiska minnet och kunnat konstatera att återgivning och igenkänning är två skilda minnesfunktioner.
Med hjälp av det inom projektet utvecklade Betulatestet hoppades man på ett tidigt stadium kunna upptäcka begynnande demens. Men det har visat sig att testen räcker inte. Dåligt testresultat kan bero en tillfällig svacka till följd av stress eller sömnbrist.
Övriga resultat i projektet
- Bland 65-åringar är det 1-2 procent som har demenssjukdom, bland 90-åringar 50 %.
- Åldrandet av minnet sätter igång mycket senare än man tidigare kommit fram till. Det semantiska minnet är kraftfullt upp i 70-80-årsåldern. Däremot är det inte ovanligt att det episodiska minnet kan börja svikta redan från 65 års ålder.
- Befolkningen som helhet, det vill säga enligt de erhållna medelvärdena, får allt bättre minne och intelligens för varje ny årskull med ungefär 1,5 poäng per tioårsperiod.
- Det finns ett generellt samband (inte alltid individuellt!) mellan minne och intelligens. Ju bättre minne desto högre poäng på intelligenstest.
- Medelvärdet för kvinnor på test för episodiskt minne är något högre än medelvärdet för män (gäller inte individuellt!).
- Att minnesfunktionen skulle försvagas genom användning av lättillgänglig information på internet finns det ingenting som talar för.
- Socialt engagemang (sociala nätverk) och fysisk träning har visst samband med minnesförmågan.
Den femte vågen av datainsamling avslutades 2010. Tack vare ekonomiska medel från Wallenbergstiftelsen genomfördes en sjätte och sista datainsamling, med början i september 2013.
Projektet fortsätter i form av forskning som har anknytning till huvudsyftena.
Relaterade sökord: psykosocial utveckling, utvecklingspsykologi, ålderism, åldersglömska.
["demens","hjärnavbildning","kognitiva","markörer","semantiska minnet","episodiska minnet","minne","psykosocial utveckling","utvecklingspsykologi","ålderism","åldersglömska"]
Om Psykologiguiden