Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "CHC-teorin, CHC-modellen":

• CHC-teorin, CHC-modellen

  CHC theory [siː eɪtʃ ˈsiː ˈθɪəri, USA-uttal även: siː eɪtʃ ˈsiː ˈθɪri], CHC model [siː eɪtʃ ˈsiː ˈmɒdl], the Cattell-Horn-Carroll model of intelligence, Cattell–Horn–Carroll theory, McGrew's CHC theory

  Cattell-Horn-Carroll-teorin eller Cattell-Horn-Carroll-modellen – beroende på om man ser den som en teori om kognitiva funktioner eller som en modell som kan vara vägledande när man bedömer eller med test mäter människors intellektuella kapacitet i olika avseenden.
  

  Flytande och kristalliserad intelligens
  

  Den brittisk-amerikanske psykologen Raymond B. Cattell (1905-1998) indelade kognitiva förmågor i två typer (som i faktoranalys framträder som två övergripande intelligensfaktorer): fluid intelligence och crystallized intelligence, båda skilda typer av allmänintelligens, general intelligens, G:
  

  • flytande intelligens (Gf, numera på svenska även kallad "fluid faktor" eller "fluid intelligens") är en generell faktor (därför "Gf") som tar sig uttryck i förmåga att utveckla nya tankemönster, lösa problem på ett kreativt sätt, dra slutsatser av givna fakta, sortera i olika kategorier (begreppsbildning), känna igen tankemönster som återkommer i olika sammanhang och att använda kognitiva scheman i olika situationer
    
  • kristalliserad intelligens (Gc), en generell faktor som tar sig uttryck i rutinmässig användning av språk, kunskaper, erfarenheter, inlärda begrepp och regler.
    

  Denna uppdelning av intelligens (g-faktorn) på flytande och kristalliserad fick under flera år inget större genomslag i intelligensforskningen. De flesta forskare räknade endast den förstnämnda som intelligens i egentlig mening.

  Tio typer av allmänintelligens
  

  Men modellen fick förnyad aktualitet när psykologen John L. Horn (1928–2006), tidigare student hos Cattell, i mitten av 1980-talet kom fram till att det finns ett tiotal typer av allmänintelligens. Alla gick att identifiera med hjälp av faktoranalys, däribland Gf och Gc fast i detta nya sammanhang som mer begränsade förmågor. Han kallade sin teori a Gf-Gc model of fluid and crystallized intelligence, vanligen omnämnd som the Gf-Gc theory, the Cattell-Horn Gf-Gc model, på svenska Gf-Gc-teorin.
  

  Treskiktsteorin - intelligens på tre nivåer

  Ungefär samtidigt som Holt identifierade tio allmänfaktorer framställde psykologen John B. Carroll (1916-2003), efter en omfattande bearbetning av tidigare data, en treskiktsteori, kallad trestratumteorin (eng: three-stratum theory, the Carroll Three-Stratum model). Det är en hierarkisk modell av intelligensen på det sättet att kognitiv förmåga betraktas som sammansatt av
  

  • starkt begränsade uppgiftsrelaterade kompetenser (stratum I) som till exempel arbetsminne (WM), associativt minne (MA), minne för meningsfullt innehåll (MM), alternativseende (SP) med flera.
    
  • generella tanke- och minnesfunktioner (stratum II): Gc, allmän kunskap och förståelse av sammanhang; Gf, fluid förmåga, logiskt tänkande; Gq, förmåga att inse kvantitativa samband, kunskap och färdighet i matematik och fysik; Grw, förmåga att läsa och skriva; Gsm, korttidsminne; Glr, långtidsminne: Gv, visuospatial förmåga; Ga, förmåga att analysera ljud av olika slag, bland annat språkljud; Gs, snabbhet i intellektuella uppgifter; Gf, reaktionssnabbhet.
    
  • en övergripande allmänintelligens, G (stratum III), i CHC-teorin betecknad med g.
    

  Denna modell av mänsklig intelligens som man kan få olika mått på beroende på var i hierarkin som valda uppgifter i ett test befinner sig, ansågs av inblandade intelligensforskare så lik Holts teori att det blev vanligt att se dem som en enda modell och hänvisa till den som "CHC-teorin".
  

  En skillnad mellan Horn och Carroll var att den förre höll fast vid att det bara finns två g-faktorer, Gf och Gc, medan Carroll ansåg sig ha kommit fram till att det finns en gemensam faktor bakom dem, Spearmans g-faktor.

  Det fanns ytterligare några skillnader, dock av ringa betydelse.
  

  En samlad framställning av treskiktsteorin (trestratum-modellen, trestratumteorin) presenterades i en bok av Carroll som kom ut 1993: Human Cognitive Abilities: A Survey of Factor-Analytic Studies.
  

  Det är nu man mer allmänt började undvika ordet 'intelligens' för att i stället tala om "kognitiv förmåga" och "kognitiva förmågor" (eng: cognitive abilities).
  

  Kevin Grews teori om kognitiva förmågor
  

  I slutet av 1990-talet vidareutvecklades CHC-teorin av Kevin McGrew, professor i pedagogisk psykologi, och dennes medarbetare.
  

  Enligt deras modell finns det utöver g ett 100-tal breda (eng: broad) och smala (eng: narrow) förmågor.
  

  Det finns sådana som är oberoende av skolämnen och sådana som är knutna till skolämnen, sådana som kräver logiskt tänkande och sådana som kräver minnesförmåga, snabbhet och liknande samt sensorisk-motoriska förmågor.
  

  CHC-teorin har blivit en omfattande taxonomi av kognitiva förmågor med följande huvudtyper av kognitiv förmåga:

  • logiskt tänkande (eng: reasoning),
    
  • förvärvad kunskap (eng: acquired knowledge),
    
  • minne och effektivitet (eng. memory and efficiency),
    
  • sensorisk förmåga (eng: sensory ability),
    
  • utförandeförmåga (motor ability), snabbhet och effektivitet (eng: speed and efficiency) i reaktioner som är beroende av kognitiv förmåga.

  Funktionell och konceptuell klassificering
  

  En viktig skillnad görs mellan funktionell och konceptuell (logisk, begreppslig) gruppering av våra kognitiva förmågor eller funktioner. Att tala om verbal begåvning eller perceptuell förmåga är enbart klassificeringar och säger ingenting om hur olika verbala eller förmågor förmågor hänger ihop, om alls. Enligt CHC-teorin är hjärnan i själva verket mycket specialiserad på en mängd olika kognitiva förmågor. En eller några av dem kan fungera väl medan andra under samma rubrik (konceptuell gruppering) kan fungera dåligt.
  

  För mer detaljerad beskrivning
  

  Se [exturl:denna pdf|http://www.iapsych.com/chcv2.pdf] (öppnas i nytt fönster).

  Relaterade sökord:
  

  intelligensteori, kognitivt tänkande, reasoning, WISC.
  

  Ordformer och skrivsätt:

  'Trestratumteorin' är ett ord som i många framställningar skrivs enligt mönster från engelskan: "tre-Stratum teorin", "Carrolls tre-Stratum teori", "Carrolls tre-statum modell" med flera varianter.
  

  ["teori","modell","kognitiva funktioner","kognitiva scheman","intelligensfaktorer","allmänintelligens","begreppsbildning","intellektuella","kategorier","kapacitet","Raymond B. Cattell","kunskaper","erfarenheter","begrepp","hierarkisk","faktoranalys","kreativt","g-faktorer","g-faktor","pedagogisk psykologi","taxonomi","visuospatial","konceptuell","funktionell","intelligensteori","kognitivt tänkande","Spearmans","reasoning","WISC","sensorisk","kognitiva förmågor","kognitiv förmåga","intelligens",""]