Samtalsmetod för collaborative problem solving (CPS), utformad av barnpsykologen Ross Greene vid psykiatriska institutionen vid Harvard Medical School i Boston, USA.
På grund av en rättstvist om vem av dem, Massachusetts General Hospital eller metodens upphovsman, Ross Green, som äger rätten till varumärkena Collaborative Problem Solving och Collaborative Problem Solving Approach, har Green bestämt sig för att kalla sin modell för Collaborative & Proactive Solutions, CPS.
Liksom PBL (problembaserat lärande) och coaching är det en metod som sätter problemen och problembärarna i centrum, i det här fallet barn och ungdomar med tendens att störa och bråka.
Vid användning av CPS-modellen utgår man från att barn och ungdomar kan vara störande och stökiga, inte därför att de är elaka eller trotsiga utan därför att de saknar förmåga och nödvändiga färdigheter (kognitiva, emotionella och motoriska) att klara de situationer och svara mot de krav som de ställs inför i skola och på fritid.
Greene har utarbetat ett bedömningsinstrument för att lärare och psykologer ska kunna identifiera vad som ligger bakom elevernas beteende: ALSUP (Assessment of Lagging Skills and Unsolved Problems).
När vuxna ska ta itu med störande och stökigt beteende hos barn och ungdomar har de i princip tre strategier att välja mellan:
Plan A: de vuxna tillrättavisar, befaller, bestraffar och belönar (eng: unilateral problem solving).
Plan B: "a compassionate and accurate way to understand kids with social, emotional, and behavioral challenges and a more productive way to help them":
- Den vuxne inleder med "empati" (eng: the Empathy step), det första steget i gemensam problemlösning, då han eller hon lyssnar aktivt, bekräftande och uppmärksamtpå vad barnen och ungdomarna har att säga om sitt beteende, sina tankar och känslor.
- Nu är det den vuxnes tur att ge sin syn på problemen (eng: the Define the Problem step) och berätta om sina reaktioner på dem.
- Slutligen inleder den vuxne tillsammans med barnen eller ungdomarna en brainstorming om olika sätt att komma till rätta med problemen (eng: the Invitation step), en inbjudan till gemensam problemlösning som leder fram till konkreta förslag om hur båda parter ska bete sig för att barnen ska bli mer kompetenta att hantera de situationer och möta de krav som de hittills haft svårigheter med.
Plan C: den vuxne undviker att ta itu med problemen (eng: dropping the problem completely).