

Natur & Kulturs
Psykologilexikon
Här kan du hitta ordet du söker i Natur & Kulturs Psykologilexikon av Henry Egidius.
Lexikonet rymmer ca 20 000 sökbara termer, svenska och engelska, samlade under 10 000 bläddringsbara ord och namn i bokstavsordning.
Lexikonet uppdateras kontinuerligt av Henry Egidius.
Sökresultat
- Uppslagsord som matchar "Charcot, Jean-Martin":
Charcot, Jean-Martin
engelsk uttal: [ˈʃɑ:kəʊ].
Franskt och svenskt uttal: {sjarrkå´}. Skrivs även Charcot, J.-M., Charcot, JM, Charcot, J-M.
Charcot (1825-1893) blev klinikchef vid La Salpêtrière Paris 1853, ett sjukhus för kvinnor med psykiska sjukdomar och störningar, och medicinsk chef för hela anläggningen med 5 000 patienter år 1862, professor i patologisk anatomi vid Sorbonne i Paris 1872, en ställning som blev avgörande för det som han är mest känd för numera: forskning och teorier om hysteri och hypnos.
Specialist på neurologi
Det var dock först genom studiet av neurologiska sjukdomar som Charcot blev erkänd som dåtidens främsta forskare på detta område. Han lyckades kartlägga samband mellan å ena sidan sjukliga förändringar i nervsystemet, speciellt i hjärna och ryggmärg, och å andra sidan en mängd dittills oförklarliga sjukdomar som polio, multipel skleros, ALS, tremor och tics.
Han använde sig av en strikt vetenskaplig metod som bestod i att han jämförde kliniska fynd, dvs symtom hos patienter, med obduktionsresultat efter deras död. Större delen av den neurologiska forskning som han bedrev började med en avhandling om reumatiska sjukdomar (1853) och ebbade ut omkring 1870. Han behöll dock sitt internationella rykte som neurolog och fick världens första professur i detta ämne 1882.
Hysteri och hypnos
Redan från början av 1870-talet hade Charcot huvudansvar för en speciell avdelning för kvinnor som led av antingen epilepsi eller hysteri eller i båda i kombination. Det gav honom anledning att bedriva forskning om det som kallades hysteri, fast det saknades en allmänt omfattad definition av sjukdomen. Någon menade att ”hysteria” (det latinska namnet) egentliga lika gärna kunde heta ”mysteria”. Redan denna oklarhet var lockande för Charcot i hans ambition att klarlägga de nervfysiologiska orsakerna till även denna sjukdom.
Hans första viktiga iakttagelse (i slutet av 1870-talet) var den likhet som han kunde konstatera mellan hysteriska symtom som konvulsioner, känselbortfall, muskelstelhet, somnabulism, minnesluckor osv och de tillstånd som man kan försätta människor igenom hypnos, ett på den tiden misskänt och misstänkliggjort fenomen, som Charcot nu gjorde till en helt accepterad metod för framkallande av hysteri i dess olika yttringar. Denna rehabilitering av hypnosen kom att bli avgörande för psykoanalysens tillkomst och utveckling på 1890-talet.
Av likheten mellan hypnos och hysteri drog Charcot, som det senare skulle visa sig, den förhastade slutsatsen att hypnos endast kunde framkallas hos hysteriker och att benägenheten att falla i hypnotisk trans var ett av symtomen på hysteri. Men samtidigt upptäckte han att även män kan bli hypnotiserade. Det ledde honom till insikten att hysteri inte kan ha med livmodern att göra som det hävdats sedan Hippokrates dagar på 400-talet f Kr.
Han noterade också att vissa ljud eller ljus spontant kunde utlösa hysteriska anfall hos patienterna. Det gjorde att han experimenterade med olika metoder som kunde framkalla hypnotisk trans. Han gjorde dock inte några försök att häva hysteri med hjälp av hypnos, som flera andra gjorde försök med.
Tankens makt över kroppen
Efter flera olika turer i spekulation om hysterins och hypnosens natur kom han år 1885 (samma år som han besöktes av Sigmund Freud) fram till att tankar och föreställningar som förmedlas via hypnos eller som hysterikern har omedvetet kan framkalla krampanfall, muskelstelhet, känselbortfall och så vidare. Detta blev som en uppenbarelse för Freud och för flera andra av dåtidens neurologer och psykiatrer, fenomenet att det kan ske dissociationer (uppsplittringar) i psyket på flera delar som inte är medvetna om varandra.
Han kom fram till en viktig slutsats, inte minst för den psykodynamiska psykologi som skulle växa fram Sigmund Freuds teorier från sekelskiftet 1900 med särskilt stort inflytande på flera områden vid mitten av 1900-talet. Den slutsats han drog stod helt i strid med hans tidigare grundtanke att alla psykiatriska symtom har en grund i sjukdomar i nervsystemet. Psykiska tillstånd kan övergå i (konverteras tlll) kroppsliga.
När det gäller hysteri, ”den stora neurosen” (som han kallade den), kopplade han den till starka chockartade upplevelser som dissocierats från medvetandet och omedvetet framkallar symtomen, s k traumatisk hysteri (eng: traumatic hysteria).
Hypnos – en form av suggestion
Tyvärr kom det så småningom fram att det inte stod helt rätt till med hans uppvisningar i föreläsningssalen på Salpêtrièresjukhuset. Charcots kritiker kom underfund med att det var föreställningar som var väl förberedda av hans assistenter och därför kunde ifrågasättas.
Hans främste kritiker, professorn i medicin i Nancy, Hippolyte Bernheim (1840-1919), hävdade att hypnos inte består i att framkalla hysteriska symtom utan är en form av suggestion som vem som helst kan bli påverkad av. Delvis genom påverkan av Bernheim och andra kritiker drevs Charcot att konstatera att tankar och föreställningar faktiskt kan påverka kroppsliga organ. Det gav senare upphov till begreppet konversionshysteri, i slutet av 1900-talet på svenska omdöpt till konversionssyndrom.
Charcot insåg i slutet av sitt liv att Bernheim hade rätt.
Likheter och skillnader mellan hysteri och epilepsi
Vad man inte kunde veta på Charcots tid (på grund av för dåliga metoder för hjärnavbildning) var att många av de hysteriska symtom som han beskrev och kopplade ihop med hypnos, i själva verket är yttringar av dolda skador i hjärnan hos människor som råkat ut för kroppsliga trauman och därför har stor likhet med de former som epilepsi kan ta i uttryck i. Hos personer med sådana inre skador kom Charcots metoder för att framkalla hypnos att utlösa epileptiska symtom, bland annat kramper.
Relaterade sökord: Hippolyte Bernheim, Sigmund Freud, hypnos, hysteri, klinisk psykologi, psykoanalys.
["hypnos","Sigmund Freud","hysteri","Nancyskolan","psykoterapi","klinisk psykologi","neurosen","Hippolyte Bernheim","Sigmund Freud","psykoanalys"]

