Uttal på svenska: {kå´hens de}.
Metod utvecklad av den amerikanske psykologen och statistikern Jacob Cohen (1923-1998) för att mäta effektstorlek av behandling eller annan åtgärd.
Det mått man får på skillnaden mellan en behandlad g från 0 till 3 (från medelvärde till standardavvikelse 3)..
Resultat som uppnår Cohens d på 1,0 innebär för behandlad grupp att den fått ett medelvärde på ett frågeformulär eller test som mäter den form av psykisk ohälsa som behandlingen avser, som med en standardavvikelse ligger över medelvärdet för obehandlad grupp.
Det är en i behandlingssammanhang ovanligt stor skillnad. Trots det visar den att behandlingen endast har effekt på gruppnivå. En betydande andel har förbättrats av behandlingen (men inte nödvändigtvis blivit helt bra) . Många har samma värde (poängtal på testet eller frågeformuläret) på mätningarna av sitt tillstånd som personerna i den obehandlade gruppen.
Vid Cohens d på 1,0 (medelvärdet för behandlad grupp är en standardavvikelse över det medelvärdet som man fått i obehandlad grupp) gäller följande:
- 84 procent i den behandlade gruppen kommer vid mätningen över medelvärdet i kontrollgruppen,
- 62 procent av fördelningarna täcker varandra,
- var tredje person som behandlas visar förbättring enligt det mått som kallas NNT: man behöver behandla tre för att en ska uppvisa förbättring.
Detta innebär att om Cohens d kommer upp i 0,80 -1 kan man förvänta sig att en tredjedel av de personer som behandlas uppvisar förbättring (enligt det kriterium som man använder). Förutsättningen är dock att personerna har den typ av problem och har samma bakgrund som i den rapporterade studien. Vid en behandling av en enskild person finns det ingen garanti för förbättring.
Cohens d som ligger under 0,5 (en halv standardavvikelses skillnad mellan medelvärdena på behandlad och obehandlad grupp) anger att effekten bör bedömas som svag, speciellt om de undersökta grupperna är små och test eller frågeformulär inte har speciellt hög validitet för det man vill mäta.
Många forskare avråder från att man överhuvudtaget använder denna typ av mått på effektstorlek.
Formel för beräkning av Cohens d:
δ=(μ2−μ1)/σ
där δ är Cohens d för jämförelsen mellan de båda grupperna (differensen i medelvärde).
μ2 är det populationsmedelvärde som gäller personer som får behandling och μ1 personer som inte får behandling. (μ är den grekiska bokstaven för m, i statistiken symbol för medelvärde i en population). Symbolen σ står för standardavvikelsen som man i den här formeln utgår från är lika för personer som behandlas och personer som inte behandlas
The Cohen's d effect size: effektstorlek enligt Cohens d.
Relaterade sökord: evidensbaserad, evidensbaserad psykologisk praktik, generalisering, klinisk signifikans, statistisk signifikans, urval, övertäckning.
["effektstorlek","kontrollgruppen","NNT","frågeformulär","populationsnivå>>population","psykisk ohälsa","kriterium","evidensbaserad psykologisk praktik","evidensbaserad","generalisering","klinisk signifikans","statistisk signifikans","standardavvikelse","urval","övertäckning","validitet","test"]
Om Psykologiguiden