Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "Descartes, René":

• Descartes, René

  
  

  Latiniserad form: Renatus Cartesius.

  Uttal: 'Descartes' uttalas vanligen ungefär som på franska: {dekart} (utan s-ljud och med betoning på andra stavelsen).
  

  Uttalet på franska med fonetiska tecken: [ʁəne dekaʁt]. Upp-och-nedvänt R (ʁ) står för skorrande 'r'. Betoningen av ord och namn är på franska alltid på sista stavelsen .
  

  På engelska är uttalet [rəˈneɪ deɪˈkɑ:t].

  Filosof med världsrykte

  René Descartes (1596-1650) var en fransk filosof med världsrykte, år 1649 kallad till Stockholm av drottning Kristina som rådgivare i vetenskapliga och filosofiska frågor. Han dog några månader efter inflyttningen på Stockholms slott i lunginflammation. Han levde under en period av Europas historia då det bokstavligt talar var livsfarligt att utforska verklighet och tänkande rent vetenskapligt. Hans texter utmärks därför av upprepade påpekanden om trons överhöghet i händelse någon kyrklig dignitär skulle uppfatta hans teorier som stridande mot den katolska läran.
  

  Descartes fick internationell betydelse på flera sätt, bland annat i följande avseenden.

  Han betraktade kropp och själ som två skilda fenomen som existerar oberoende av varandra men som (via tallkottkörteln) kan inverka på varandra.

  Vidare utgick han från medvetandefenomenen som det enda säkert existerande. Han formulerade den berömda satsen Cogito, ergo sum {uttal: kå´gittå, err´gå summ}:.Jag tänker, alltså är jag till. Allt kan man tvivla på, blott inte detta att tänkande pågår och att den som tänker är ett jag som påtagligt finns.

  I nutida tänkande ifrågasätter man i många sammanhang den uppfattning som Descartes hade om det kroppsliga som något som i motsats till det själsliga (eng: body-mind, body/mind) är utsträckt i tid och rum (eng: space-time, space/time). Det innebär att man sätter en skarp gräns mellan subjekt och objekt (eng: subject-object, subject/object), något som man tar avstånd från i 1900-talets fenomenologi och i nutida posthumanistisk filosofi, däribland agentisk realism och onto-etisk-epistemologi.

  I ytterligare ett avseende har traditionen från Descartes varit stark. Det gäller uppfattningen av människan som en i grunden förnuftig, rationell och logiskt tänkande varelse. Denna uppfattning har blivit starkt ifrågasatt i teorier som darwinismen, pragmatismen, nymaterialismen, existentialismen, relationismen med flera.
  

  I denna kritik bortser man från att Descartes levde i början av den europeiska upplysningen under 1600- och 1700-talet och det gällde att komma till rätta med mysticism, kyrkligt förtryck, kvacksalveri och felaktiga uppfattningar om att människor genom ståndstillhörighet var olika mycket värda.
  

  Riktningar som är kritiska till Descartes' filosofi betecknas som typer av "anti-cartesianism" (eng: anti-Cartesianism).

  Relaterade sökord: cogito, decentrering, innatism, kartesiska koordinater, medvetande, nymaterialism, rationalism, subjekt.

  Anhängare till Descartes: cartesianer (kartesianer), på engelska Cartesians.

  Filosofisk riktning: cartesianism (eng: Cartesianism).

  Adjektiv: cartesiansk, kartesisk (eng: Cartesian).
  

  ["cogito","decentrering","body-mind","posthumanistisk","kartesiska koordinater","darwinismen","pragmatismen","nymaterialismen","medvetande","innatism","rationalism","subjekt","onto-etisk-epistemologi","nymaterialism","agentisk realism","existentialismen","relationismen"]