Elektrokonvulsiv behandling, elbehandling.
Skrivs på svenska även EKT.
Kallas populärt elchock, elchocksbehandling.
Behandlingsform presenterad år 1938 av de italienska psykiatrerna Ugo Cerletti (1877-1963) och Lucio Bini (1908-1964), från början avsedd att användas på patienter med schizofrena symtom.
Riktlinjer för användning av ECT
På [exturl:Vård
1177|https://www.1177.se/Stockholm/undersokning-behandling/behandlingar-vid-psykiska-sjukdomar-och-besvar/ect---elbehandling/] finns information om behandling med ECT.
Socialstyrelsen ger följande rekommendation: "Vid svår depression är ECT ett förstahandsval vid sidan av antidepressiv behandling då behandlingen ger snabb förbättring av depressionen. Kliniskt bör ECT särskilt övervägas vid depression med melankoliska, katatona och psykotiska symptom. ECT kan också användas på patienter med tidigare svår depression när patienten har tecken på att återinsjukna.
ECT är ett effektivt alternativ vid svår depression även under graviditet. Samverkan med kvinnoklinik och psykiatrin rekommenderas."
Svenska Psykiatriska Föreningen ger i en broschyr om ECT mer detaljerade [exturl:riktlinjer|http://www.svenskpsykiatri.se/wp-content/uploads/2020/05/SPF-kliniska-riktlinjer-om-ECT.pdf].
Enligt uppskattningar utförs i Sverige cirka 40 000 behandlingar
årligen, av vilka dock endast cirka hälften inrapporteras till
Socialstyrelsens patientregister.
I USA används ECT på många kliniker för att dämpa vissa symtom som agitation vid svår demens.
Tillvägagångssätt
Behandlingen består i att elektrisk ström via elektroder leds in i patientens båda hjärnhalvor (bilateral ECT) eller enbart i ena hjärnhalvan (unilateral ECT). I regel ges upp till tre elchocksbehandlingar i veckan med totalt upp till 12 elchocker, innan behandlingen avslutas.
Patienten är nedsövd under behandlingen och får ett muskelavslappande medel. Varje behandling tar 5-10 minuter och är smärtfri.
Verkningssätt
ECT åstadkommer en elektrisk urladdning i hjärnans nervceller i form av ett epileptiskt anfall. Kramperna i hjärnan leder bland annat till att noradrenalin frisätts och att nervcellernas känslighet för dopamin och serotonin ökar. Verkningsmekanismerna är dock inte helt klarlagda.
Biverkningar och återfallsrisk
Vanliga biverkningar är främst minnesstörningar (i form av amnesi). Det finns dock enligt Socialstyrelsen gott vetenskapligt stöd för att kognitiva störningar sällan är bestående utom minnen för händelser i direkt anslutning till behandlingen.
Återfallsrisken efter avslutad behandling med ECT är stor. ECT kompletteras därför i regel med insättning av antidepressiva läkemedel och med vissa former av psykoterapi.
Relaterade sökord: depression, ketamin.
["depression","psykoterapi","psykiatrerna","schizofrena","symtom","psykotiska","kognitiva","katatoniska","katatoni","ketamin","amnesi","bipolär sjukdom","melankoliska","katatona","symtom","agitation","demens"]