Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "Hull, Clark Leonard":

• Hull, Clark Leonard

  [klɑːk ˈlenəd hʌl]

  Clark Leonard Hull (1884-1952) var professor i psykologi vid Yaleuniversitetet från 1929 till sin död.

  I boken Principles of behavior, som kom ut 1943, presenterade han en psykologisk teori som bestod av definitioner, postulat och teorem enligt en modell från matematik och fysik. 1936 var han ordförande i det amerikanska psykologförbundet, APA.

  Clark Hull är numera (delvis genom sina efterföljare, så kallade neo-Hullians) mest känd för sin behovslära enligt vilken beteenden som leder till behovsreduktion är de som blir inlärda och bildar vanor.

  Allt beteende är enligt Clark Hull och "nyhullianerna" en funktion av habit strength (vanestyrka) och drive strength (behovsstyrka), vanor förvärvade genom att beteenden, som minskat styrkan i individens behov, på det sättet blivit förstärkta. Påverkade av det stora intresset för sociala faktorers betydelse utformade de, tillsammans med Hull, en teori om socialt lärande, den så kallade sociala inlärningsteorin (eng: social learning theory).

  Hull själv arbetade enligt en komplicerad formel, när det gällde att förklara en individs beteende:

  sEr = (sHr x D x K x V) - (sIr + Ir) +/- sOr

  där

  • E står för reaktionsbenägenhet/reaktionspotential, s för stimuli och r för responser, vilka är beroende av dels s, dels av hur E tar form genom allt som står till höger om likhetstecknet
  • sHr för habit strength, det vill säga hur väl inlärda, invanda, reaktioner är befästa genom förstärkningar
  • D för drive, drift eller behov
  • K för den motiverande kraften i aktuella stimuli
  • V för hur sammankopplade dessa faktorer är

  • sIr för antalet gånger som responsen i fråga inte fått förstärkning
  • Ir för reactive inhibition, hämmande reaktion som uppstått genom tidigare svårigheter för individen att få förstärkning på den respons som börjar ta form
  • +/- sOr för slumpfel som kan påverka respons eller inte respons i endera riktningen,

  vilka samtliga har betydelse för om det blir någon respons eller inte och av vilket slag.

  Hull betraktade människan som en apparat som i kontakt med sin omvärld får det ena reaktionsmönstret efter det andra inprogrammerat i sitt beteende. Individens dispositioner (behov, känslor, attityder, handlingsmönster osv) för beteenden kallade han inskjutna variabler. De är inskjutna i den bemärkelsen att psykologer drar slutsatser om deras existens från det yttre beteendet och de stimuli som detta är en reaktion på. De är alltså postulerade egenskaper hos individen som befinner sig mellan stimuli och det beteende som blir följden av att de inskjutna variablerna (egenskaperna) reagerat på visst sätt på stimuli.

  Under 1940- och 50-talen försökte man inom amerikansk och skandinavisk beteendevetenskap arbeta med så naturvetenskapliga teorier och metoder som möjligt. Hulls psykologi kom då att spela stor roll. Krav ställdes på alla som bedrev psykologisk forskning att de skulle kunna "operationalisera" sina begrepp genom att ange med vilka metoder man kunde mäta eller avgränsa de psykiska reaktioner eller egenskaper som begreppen hänförde sig till.

  Hull fick stort inflytande på 1950- och 1960-talens psykologi genom sina elever Kenneth Spence (1907-1967), George Homans (1910-1989), O. Hobart Mowrer (1907-1982), Neal Miller (1909-2002) och John Dollard (1900-1980).

  Relaterade sökord:
  

  behaviorism, drift, neo-Hullian, nybehaviorism, nymaterialism, operationalism, operationell definition, positivism.
  

  Ordformer:

  Adjektiv på engelska: Hullian [ˈhʌlɪən].
  

  Person: Hullian, pluralis: Hullians.

  ["beteendevetenskap","beteende","sociala inlärningsteorin","postulerade","neo-Hullian","postulerade","drift","inskjutna variabler","variabler","O. Hobart Mowrer","Kenneth Spence","George Homans","Neal Miller","John Dollard","nybehaviorism","positivism","behaviorism","operationalism","operationell definition","definition","stimuli","postulat","teorem","neo-Hullians","behovsreduktion","nymaterialism"]