Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "IPS":

• emotionellt instabilt personlighetssyndrom, borderline personlighetssyndrom

  emotionally unstable personality disorder [ɪˈməʊʃənəli ʌnˈsteɪbl ˌpɜ:səˈnælətɪ dɪsˈɔ:də], USA-uttal: [ɪˈmoʊʃənəli ʌnˈsteɪbl ˌpɜːrsəˈnæləti dɪsˈɔːrdər], borderline personality disorder [ˈbɔ:dəlaɪn ˌpɜ:səˈnælətɪ dɪsˈɔ:də], USA-uttal: [ˈbɔːrdərlaɪn ˌpɜːrsəˈnæləti dɪsˈɔːrdər]

  Akronym på svenska: EIPS eller enbart IPS.

  EIPS utmärks av instabilitet i fråga om sinnesstämning, självbild och relationer till andra. En stor andel av personer med denna typ av problem har eller har (felaktigt) haft diagnosen ADHD.

  Utmärkande drag

  Utmärkande drag är följande som är mer eller mindre uttalade i form av olika konstellationer (se mönsteranalys) och enligt nyare studier dessutom varierande över tid hos många enskilda personer:

  • relationer till andra som karakteriseras av en pendling mellan ytterligheter som överidealisering och nedvärdering,
  • impulsivitet eller oförutsägbarhet i åtminstone två avseenden som kan vara skadliga för individen, till exempel ekonomi, sexualliv, drogmissbruk, snatteri, vårdslöshet i trafik eller hetsätning,
  • affektlabilitet i form av påtagliga svängningar från normal sinnesstämning till nedstämdhet, irritabilitet eller ångest, som vanligen varar ett par timmar men sällan mer än ett par dagar,
  • inadekvat, intensiv vrede eller bristande kontroll över aggressiva impulser, till exempel i form av lättväckta vredesutbrott,
  • upprepade självmordshot, suicidala handlingar eller incidenter med självförvållad kroppsskada,
  • identitetsstörning som visar sig i bestående osäkerhet i ett flertal frågor rörande den egna identiteten, som till exempel självbild, värderingar, sexuell orientering, långsiktiga mål eller yrkesval och vilken sorts vänner individen föredrar,
  • en ständig känsla av tomhet eller glädjelöshet,
  • frenetiska ansträngningar att undvika ensamhet och
  • övergående stressrelaterade paranoida föreställningar eller allvarliga dissociativa symtom.

  Dimensionell diagnostik i ICD-11
  

  I ICD-11 (2018) görs en egenskapsdiagnos på det sättet att efter det att man fastställt att diagnosen personlighetsstörning är tillämplig, går man vidare med dimensionell diagnostik genom att ange vilken eller vilka egenskapsdomäner (eng: trait domains) som är dominerande i det enskilda fallet.
  

  'Borderlinemönster' (eng: borderline pattern) är en av sex sådana kategorier av egenskaper.
  

  Dimensionell diagnostik i DSM-5

  Diagnos baserad på ett bedömning av flera olika funktioner och egenskaper gjordes i förarbetena till DSM-5 enligt följande kriterier, nu ett förslag i sektion III av den slutgiltiga DSM-5, en bilaga med diagnoser för fortsatt forskning:

  A. Tydligt nedsatt personlig och social funktionsnivå vilket tar sig uttryck i

  1. störd jagfunktion (impairments in self-functioning) i fråga om (både a och b):

  a. sviktande självidentitet (eng: identity): dåligt utvecklad självkänsla med osäker och varierande uppfattning om den egna personen, i många fall med långtgående självkritik och kronisk känsla av tomhet; dissociativa tillstånd i samband med akut stressyndrom (akut stressreaktion).

  b. nedsatt förmåga till självstyrning (eng: self-direction): svårt att hålla fast vid egna mål och ambitioner, värderingar och yrkesplaner,

  2. svårigheter att fungera interpersonellt (impairments in interpersonal functioning) i fråga om (både a och b nedan):

  a. medkänsla (empathy): oförmåga att uppfatta andras känslor och behov kombinerat med överkänslighet för vad som kan uppfattas som förolämpningar eller nedsättande kommentarer; ser direkt andras brister och sårbara punkter,

  b. närhet till andra, förtrolighet (intimacy): intensiva, varierande och konfliktfyllda relationer, präglade av misstro och ytlighet och med ständig oro, befogad eller inbillad, för att relationen ska upphöra; personer i nära relationer upplevs ofta starkt idealiserade eller helt undermåliga, vilket gör att det sker en ständig växling mellan närmande och avståndstagande.

  B. Förekomst av patologiska personlighetsegenskaper på följande områden:

  1. Negativ affektivitet, i form av
  

  a. instabila känsloreaktioner (eng: emotional lability): labilitet i känsloupplevelserna och ständiga humörväxlingar (mood changes); lättväckta starka känslor utan att de står i proportion till den aktuella situationen,

  b. ängslan (eng: anxiousness): intensiva känslor av nervositet, spänningar och panik, ofta som reaktion på problem i relationerna till andra: oro för negativ inverkan av tidigare obehagliga situationer och eventuella obehagliga i framtiden; fruktan och oro inför en oviss framtid; rädsla att tappa fattningen och kontrollen,

  c. separationsrädsla (eng: separation anxiety): rädsla att bli avvisad eller övergiven från nära och kära, kombinerat med rädsla för att känna sig helt beroende av dem och inte kunna bestämma över sig själv,

  d. depressivitet (eng: depressivity): ofta förekommande känslor av att vara nerstämd, eländig och utan hopp; svårt att komma ur sådana stämningar; pessimism inför framtiden; skamkänslor för allt som gäller den egna personen; mindervärdeskänslor; självmordstankar.

  2. Brist på hämningar (eng: disinhibition): i form av

  a. impulsivitet (eng: impulsivity): handlar enligt stundens ingivelse, reagerar på det som händer omedelbart och utan att tänka; är bara inriktad på vad som finns för stunden utan att reflektera över konsekvenserna; har svårt att göra upp planer och hålla fast vid dem,

  b. risktagande (eng: risk taking): ger sig in i farliga, riskfyllda och aktiviteter som kan vålla egen kroppsskada, helt i onödan och utan tanke på konsekvenserna; har ingen känsla för egna tillkortakommanden, ofta med förnekande av uppenbara faror.

  3. Antagonism (eng: antagonism): fientlig hållning (eng: hostility), stadigvarande eller ofta återkommande känslor av ilska; reagerar med vrede och irritation även på mindre förolämpningar och kränkningar.

  Kategoridiagnos baserad på egenskapsdiagnosen
  

  Enligt rekommendationerna i sektion III av DSM-5 sätts kategoridiagnosen borderline personlighetsstörning när personen har minst fyra av ovanstående egenskaper, av vilka tre ska vara de tre sistnämnda (impulsivitet, risktagande och antagonism).
  

  Bemötande och behandling av personer med borderline personlighetsstörning

  Som förhållningssätt i relationer till människor med borderlinepersonlighet rekommenderas en strukturerad metod som förkortas SET (support, empathy, truth), som psykoterapi används mentaliseringsbaserad terapi, MBT, och dialektisk beteendeterapi, DBT.

  Relaterade sökord:
  

  bipolär sjukdom, borderline, borderlinemönster, borderline personlighetsorganisation, dialektisk beteendeterapi, egenskapsdiagnos, impulskontrollstörning, kleiniansk teori, mentaliseringsbaserad terapi, personlighetsstörning, psykopati, splitting.
  

  Terminologi

  Benämningen borderline personality disorder finns i DSM, benämningen emotionally unstable personality disorder, på svenska "emotionellt instabil personlighetsstörning", används i ICD-10 men inte i ICD-11 (se ovan).

  "IPS" är en akronym för "instabil personlighetsstörning", EIPS för 'emotionellt instabilt personlighetssyndrom, 'emotionellt instabil personlighetsstörning´.

  "BPD" används även i svenskspråkig framställning. I många sammanhang skriver man BPD/IPS, IPS/BDP eller BPD/EIPS.

  På svenska även: borderline personlighetssyndrom; i den svenska översättningen, Mini-D 5, av DSM-5: "personlighetssyndrom, borderline".

  På engelska även: emotional regulation disorder (ERD), unstable personality disorder (UPD), emotional dysregulation disorder, emotional intensity disorder (EID), emotionally unstable personality disorder (EUPD), emotion-Impulse regulation disorder (EIRD), impulsive personality disorder (IPD).
  

  Etymologi: borderline 'gränslinje', 'gränsområde'. Från 1900-talets början använt inom medicinen och psykoanalysen om 'gränsfall', 'mellantillstånd' (mellan två andra typer av psykisk ohälsa), i psykoanalytisk teori som varken psykos eller neuros utan som en tredje form, ett mellanting mellan de nämnda i fråga om verklighetsförankring.

  ["personlighetsstörning","verklighetsförankring>>realitetsprövning","dissociativa","psykoanalytisk teori>>personlighetsorganisation","självkänsla","psykos","värderingar","neuros","hetsätning","aggressiva","glädjelöshet>>anhedoni","identitetsstörning","självbild","värderingar","ICD-11","akut stressyndrom","nervositet","borderline personlighetsorganisation","borderlinemönster","Borderlinemönstret","psykoanalysen","borderline","affektlabilitet","Antagonism","support>>stödsamtal","jagfunktion","paranoida","identiteten","suicidala","mindervärdeskänslor","dialektisk beteendeterapi","impulskontrollstörning","risktagande>>riskbeteende","antagonism","disinhibition","mentaliseringsbaserad terapi","bipolär sjukdom","självstyrning","självidentitet","psykopati","ADHD","Mini-D 5","DSM-5","DSM>>DSM Diagnostic","ICD-10","ICD","medkänsla","empathy","Negativ affektivitet","impulsivitet","interpersonellt","dimensionell","domains","kleiniansk teori","mönsteranalys","egenskapsdiagnos","depressivitet","personlig och social funktionsnivå","närhet","diagnoser","Diagnos","splitting"]

• IPS