Test i form av ett frågeformulär. Med IDI mäts och utvärderas det intryck som en person gör på andra i sin omgivning.
Det används i företag och andra verksamheter för mätning av kommunikationsförmåga hos chefer och hos personal som i sitt arbete är beroende av att kunna uttrycka sig på sådant sätt att andra förstår vad de menar.
Metoden utvecklades i USA på 1970-talet av Rickard Zackrison och har sedermera vidareutvecklats i Sverige.
De svar som testpersonerna ger sammanställs till en kommunikationsprofil som visar den övergripande karaktären på deras sätt att formulera sig och uttrycka sig.
Syftet är att på grundval av resultaten förbättra människors sätt att presentera det som de vill ha framfört så att det blir klart uppfattat och stämmer med andra människors förutsättningar att ta till sig budskapet och dessutom passar in i det sammanhang där det framförs.
Tanken med testet är att människor ska komma underfund med sin sociala beteendestil (eng: social style). I det här fallet får de som genomgår testet veta hur de beter sig i två dimensioner: a) lust att påverka och kontrollera, b) strävan efter känslomässig kontakt med andra, samma grunddimensioner som de som mäts med Inventory of personal problems. De kan ligga på plus i båda variablerna, plus i den ena och minus i den andra eller minus i båda, totalt fyra beteendestilar.
En tredje dimension som IDI mäter visar hur människor anpassar sin sociala stil till situationen och andra människors behov. Förmåga i denna dimension är avgörande för hur de olika beteendestilarna kan vara i olika situationer. Det är en förmåga som kan utvecklas genom systematisk träning.
Relaterade sökord: Robert Bales, femfaktormodellen, FIRO-teorin, interpersonell, ledarskap, personlighetspsykologi, samhörighet, socialitet.
["profil","femfaktormodellen","FIRO-teorin","personlighetspsykologi","samhörighet","ledarskap","socialitet","interpersonell","Robert Bales","Inventory of personal problems"]