Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "Kognitiv beteendeterapi":

• kognitiv beteendeterapi, KBT

  cognitive behaviour therapy [ˈkɒgnətɪv bɪˈheɪvjə ˈθerəpɪ], cognitive behavioural therapy, CBT [si: bi: ti:]

  USA-stavning: cognitive behavior therapy, cognitive behavioral therapy.

  Termens grundbetydelse

  Det typiska för kognitiv beteendeterapi är att man med olika träningsprogram söker få människor att komma bort från fastlåsta tanke- och beteendemönster och komma in i nya som är mer realistiska och konstruktiva. KBT används också som behandling av besvärande känslor som ångest och depression samt irrationella beteenden som tvångshandlingar och fobier.

  Grundtanken är att människors sätt att uppfatta, tolka och tänka (kognitionen) styr känsloreaktioner och motivbildning och är avgörande för beteenden och kroppsliga reaktioner, alternativt att det finns ett inbördes, ömsesidigt beroende mellan känslor, beteenden, kognitioner och kroppsliga reaktioner.

  I beteendeterapi, kognitiv psykoterapi och därmed också i kognitiv beteendeterapi ligger tyngdpunkten på träning av välfungerande beteenden och av sådana sätt att uppfatta, tänka och känna som ger människor en realistisk bild av sig själva och sina olika livssituationer.

  Skillnad mot psykodynamisk terapi

  Man tar avstånd till psykodynamisk teori om att depressioner, ångest, tvångshandlingar och andra psykiska problem skulle bottna i omedvetna konflikter mellan motstridiga tankar, motiv och känslor.
  

  I psykodynamisk psykoterapi läggs tonvikten på ökad medvetenhet om de egna problemens bakgrund i omedvetna tankar, känslor och motiv. De ångest- och spänningstillstånd som finns i dessa bortträngda psykiska fenomen ska enligt psykodynamisk teori få en urladdning genom den insikt som terapin ger i deras bakgrund och natur.

  Grundtanken i KBT är en helt annan. Här ser man ångest, fobier och låsningar i sätten att agera och reagera som en följd av lärande genom förstärkning. Det gäller därför att åstadkomma ett lärande av mer funktionella beteenden, känsloreaktioner och tankar.
  

  KBT ‒ ett paraplybegrepp

  Från att på 1970-talet ha blivit en term för sådan beteendeterapi som med hjälp av förstärkning inte bara hade till syfte att ändra på patienters yttre beteende utan också på deras tankar och motiv, har KBT blivit ett paraplybegrepp, det så kallade KBT-paraplyet.
  

  Det är en term som används om flera olika typer av psykoterapi och psykoterapeutiska metoder. Hit räknas till exempel exponering, realitetsterapi, beteendeaktivering, kognitiv beteendemodifikation, multimodal terapi, kognitiv psykoterapi, mindfulnessbaserad kognitiv terapi osv, trots att vissa av dem egentligen är av annat slag.

  Behavioral therapy, i synnerhet om man sätter ordet cognitive framför, är för många USA-amerikaner liktydigt med psykoterapi. Det har bidragit till att både beteendeterapi och KBT blivit allt mindre entydiga benämningar och allt mer diffusa paraplybegrepp.
  

  Inriktningar och varianter av KBT i strikt bemärkelse

  Kognitiv beteendeterapi i mer begränsad betydelse är inte heller det någon enhetlig företeelse utan har tre huvudspår:

  • metoder och tekniker hämtade från varianter av klassisk beteendeterapi (Watson, Wolpe och B. F. Skinner med flera) men med tillägg för kognitiva metoder som kan ge hjälp att hantera problem i det dagliga livet, på engelska kallade coping skills strategies, första vågen av KBT (eng: first wave of CBT, first-wave CBT), på 1970-talet kallad kognitiv beteendemodifikation (eng: cognitive behaviour modification/cognitive behavior modification),
  • metoder och tekniker hämtade från kognitiv psykoterapi (Beck och Ellis med flera) men med tillägg för inriktning på beteendeträning, på engelska problem-solving strategies, andra vågen av KBT (eng: second wave of CBT, second-wave CBT)
  • metoder och tekniker hämtade från radikal behaviorism, språkanalys samt från buddhistisk psykologi och filosofi med fokus på avspänd, icke-dömande observation av egna tankar, känslor och reaktioner, så kallade restructuring strategies som i mindfulnessträning, tredje vågen av KBT.

  Genom att kognitiv beteendeterapi i det första spåret är en vidareutveckling av beteendeterapin har den kallats den andra vågen av beteendeterapi. Liksom den ursprungliga beteendeterapin går den ut på att genom förstärkning och utebliven förstärkning av sätten att uppfatta och tänka (kognitionen) påverka människors beteendeproblem i riktning mot önskat beteende.

  Kognitiv beteendeterapi i det andra spåret, den andra vågen av KBT, är raka motsatsen genom att den bygger på kognitiv psykoterapi och kognitiv behaviorism. I dessa varianter av KBT arbetar terapeuter och deras klienter med tankar och föreställningar som antingen låser och förvränger klienternas självbild eller av företeelser i deras omvärld. Man tillmäter förändringar i sätten att tolka den egna personen och omvärlden terapeutisk förmåga och ser dem som en väg till personlig utveckling (eng: self-development). Här finns tydliga kopplingar till insiktsterapi, fenomenologi och konstruktivism.

  Mindfulnessbaserad psykoterapi, det tredje spåret, den tredje vågen av KBT, är egentligen så långt man kan komma från det som ursprungligen var beteendeterapi. I den tränas klienterna att använda metakognitivt medvetande (eng: metacognitive awareness) om egna tankar och föreställningar som en terapeutiskt verkande kraft. Det är mer en form av insiktsterapi än beteendeterapi. Men flera företrädare för mindfulnessbaserade psykoterapier (med undantag för bland andra Steven Hayes i hans senare publikationer) har ändå velat räkna sig till den huvudströmning som från sekelskiftet 2000 blivit dominerande i psykoterapin: kognitiv beteendeterapi.

  Bakgrund i beteendeterapi

  På 1970- och 1980-talen började flera beteendeterapeuter att använda sig av kognitiva metoder för att styra beteendeförändring hos sina klienter och grundade därmed kognitiv beteendeterapi, KBT. De gick ifrån behaviorismens och beteendeterapins krav på att uteslutande arbeta med yttre stimuli som kan påverka klienternas beteende (i vid bemärkelse) och införde kunskapsinhämtning (psykoedukation), time management, dagboksmetod och andra kognitiva styrmedel för att förändra människors sätt att uppleva sig själva och omvärlden.

  Det visade sig att de kunde hjälpa många människor med depression, ångest, fobier, vanföreställningar, tvångstankar och tvångshandlingar.

  De höll dock fast vid den behavioristiska grundtanken att beteenden, känslor, tankar och fysiologiska reaktioner styrs av förstärkning (positiv och negativ feedback), detta till skillnad från Ellis och Beck med flera som med sin kognitiva psykoterapi, KPT, utgick från att det är sättet att förstå och tänka det som händer med en själv och i omvärlden som styr känslor, fysiologiska reaktioner och handlingar (beteenden).

  Bakgrund i den kognitiva revolutionen i psykologin

  Som ett alternativ till beteendeterapi (BT) och psykodynamisk terapi (PDT) lanserade Albert Ellis omkring 1960 en kognitiv terapi som han kallade rationell terapi, senare rationell-emotiv terapi, RET, eller rationell-emotiv beteendeterapi, REBT. I samarbete med honom utformade Aaron Beck under 1960- och 70-talen en psykoterapi som han kallade cognitive therapy, CT, på svenska kognitiv terapi, KT, eller kognitiv psykoterapi, KPT.

  Det skedde i anslutning till den kognitiva revolutionen i USA som var en proteströrelse riktad mot dåtida behaviorism och beteendeterapi. Bakgrunden var den framväxande informationsbearbetningen med hjälp av datorer (IT) som en form av så kallad artificiell intelligens, AI.
  

  Information och kommunikation fick därmed en egen ställning och betydelse i den vetenskapliga världen helt oberoende av den beteendeteori, förankrad i maskinkulturens tankemönster, som framställts av John B. Watson och B. F. Skinner och andra behaviorister före IT-åldern.

  Samordning och samarbete mellan KT, BT och mindfulnessbaserade metoder

  I Sverige kom dessa båda nya former av psykoterapi, KBT och KT, att lanseras och utvecklas inom två olika föreningar, Beteendeterapeutiska föreningen, grundad 1971, och Svenska föreningen för kognitiv psykoterapi och forskning, grundad 1986. KBT företräddes främst av professorerna Sten Rönnberg och Lars-Göran Öst. KPT företräddes i början främst av professorn i psykiatri Carlo Perris och läkaren Hjördis Perris.

  Aaron Beck införde i sin kognitiva psykoterapi flera metoder från beteendeterapin. Det blev därför under 1990-talet naturligt att tala om både KBT och KPT som "kognitiv beteendeterapi".

  Under loppet av 1980- och 90-talen kom även olika typer av mindfulnessbaserad psykoterapi att få betydelse internationellt. Flera av dess metoder inkorporerades med KBT, vilket har kunnat ske genom teorilös och eklektisk integration av olika terapiformer och riktningar i 1900-talets psykoterapi.

  Ett återuppväckt intresse för den radikala behaviorism som utformades av B. F. Skinner gjorde att det också kom in metoder för analys av verbalt beteende samt av kognitiva och emotionella strukturer som de tar form hos enskilda personer.

  Den svenska föreningen för kognitiv psykoterapi ändrade 2006 som konsekvens av utvecklingen sitt namn till "Svenska föreningen för kognitiva och beteendeinriktade terapier". Därmed markerade dess företrädare en öppning mot KBT i traditionell bemärkelse. Metoderna och deras betydelse för behandling av psykiska problem och störningar anses viktigare än de teorier som i slutet av 1900-talet låg till grund för KBT respektive KPT.

  Metoder som ofta används i KBT (eng: CBT methods) nämns i detta lexikon under sökord som beteendeanalys, beteendeterapi och kognitiv terapi samt dialektisk beteendeterapi och mindfulnessbaserad psykoterapi.
  

  KBT som terapi och som KBT-inspirerade samtal
  

  Man skiljer mellan KBT som psykologisk behandling och KBT-inspirerade samtal. I läkares och sjuksköterskors samtal med patienter om riskbruk och ohälsosamma levnadsvanor tillämpar man i stor utsträckning samma teori som i KBT som terapi. Man utgår från att det går att ställa om tankar och föreställningar som gäller riskbruket och/eller levnadsvanorna på sådant sätt att människor får kontroll över sina behov, känslor och beteenden. Det är då en form av psykedukation.
  

  Hur bra är KBT?

  Genom att KBT står för många varianter av icke-psykodynamisk, icke-humanistisk och icke-existentiell psykoterapi kan man inte uttala sig generellt om dess effektivitet. Hur KBT fungerar på depression, ångest, personlighetsstörningar, kriminellt beteende och liknande beror på a) vilken eller vilka av dess många olika metoder som används i varje särskilt fall, b) vilka personer (eller datorprogram) som är de aktiva utövarna (terapeuterna) och c) vilken typ av depression, ångest, fobi och personlighetsstörning som de hjälpsökande personerna har.

  När någon säger att KBT är en evidensbaserad form av psykoterapi, alltså att det finns bevis i vetenskaplig forskning på metodens effektivitet, gäller det endast vissa typer av KBT på vissa typer av psykiska besvär och med vissa terapeuter eller dataprogram.

  KBT även för personlig utveckling

  KBT kallas ibland "kognitiv beteendeträning" eller "kognitiv beteendecoaching", "KBC", (eng: cognitive behavioural coaching, USA-stavning: cognitive behavioral coaching, CBC) särskilt när metoden används för att hjälpa människor att bli kvitt vardagliga besvärande beteenden och ovanor eller vill lära sig se sig själva och omvärlden i nya perspektiv. Mer om detta finns under sökordet beteendeförändring.

  Relaterade sökord:
  

  acceptance and commitment therapy, beteendeförändring, beteendemodifikation, CBT, cognitive behavioral analysis system of psychotherapy, dialektisk beteendeterapi, inlärningsteoretiskt perspektiv, metakognitiv terapi, nybehaviorism, stepped care, tredje vågens KBT. vidmakthållande av symtom.

  Alternativa termer på engelska:
  

  cognitive behaviour treatment/cognitive behavior treatment, cognitive behavioural treatment/cognitive behavioral treatment; (som övergripande beteckning och namn på en tidskrift:) behavioural and cognitive psychotherapy/behavioural and cognitive psychotherapy.

  Utövare:
  

  kognitiv beteendeterapeut, kognitiva beteendeterapeuter (eng: cognitive behaviour therapist USA-stavning: cognitive behavior therapist), pluralis: cognitive behaviour therapists, USA-stavning: cognitive behavior therapists.
  

  Varierande skrivsätt:
  

  Termen skrivs på engelska även (fast felaktigt eftersom det är en kognitiv form av beteendeterapi, inte en kognitiv-behavioristisk) med bindestreck: cognitive-behavioural therapy, USA-stavning: cognitive-behavioral therapy.
  

  På svenska är det vanligt (men även det språkligt sett "felaktigt") att man tar efter engelskan och skriver termen i tre ord: "kognitiv beteende terapi", en så kallad "felaktig särskrivning".
  

  Termen skrivs ibland med stor begynnelsebokstav, Kognitiv beteendeterapi, vilket är omotiverat eftersom det är en beteckning (generisk sådan) som avser flera olika varianter av denna form av psykoterapi.

  ["artificiell intelligens","evidensbaserad","generisk","radikal behaviorism","kognitiv beteendemodifikation>>beteendemodifikation","Wolpe","exponering","PDT","vidmakthållande av symtom","stepped care","dialektisk beteendeterapi","beteendeanalys","feedback","KBT-paraplyet","förstärkning","mindfulnessbaserad psykoterapi","Steven Hayes","Mindfulnessbaserad psykoterapi","mindfulnessbaserad kognitiv terapi","buddhistisk psykologi","eklektisk","personlighetsstörningar","psykoedukation","time management","buddhistisk psykologi","B. F. Skinner","Skinner","rationell-emotiv","Aaron Beck","Beck","kognitiv terapi, KT","acceptance and commitment therapy","cognitive behavioral analysis system of psychotherapy","nybehaviorism","Albert Ellis","Ellis","Watson","fenomenologi","konstruktivism","metakognitivt","realitetsterapi","fobier","awareness","beteendeterapi","beteendeförändring","beteendemodifikation","kognitionen","kognitioner","paraplybegrepp","fobier","fobi","personlighetsstörning","tvångssyndrom","tredje vågens KBT","ångest","depression","dagboksmetod","inlärningsteoretiskt perspektiv","psykodynamisk psykoterapi","insiktsterapi","psykodynamisk","beteendeaktivering","multimodal terapi","kognitiv psykoterapi","mindfulnessbaserad kognitiv terapi","kognitiv behaviorism","kognitiva revolutionen","metakognitiv terapi","beteenden","psykoterapi","CBT"]