Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "Kolbs inlärningsteori":

• Kolbs inlärningsteori

  Kolb's experiential learning theory [kɒlps ɪkˌspɪəriˈenʃl ˈlɜ:nɪŋ ˈθɪəri]

  Teori om erfarenhetsbaserat lärande och olika lärstilar som på 1970- och 80-talen utformades av den amerikanske psykologen David Kolb (f 1939). Han byggde vidare på den lärcirkel som tidigare utformats av den tysk-amerikanske psykologen Kurt Lewin (1890-1947), känd för begrepp som aktionsforskning, change agent, fältteori, gruppdynamik och Lewins lärcirkel (Lewins lärandecykel).
  

  Med erfarenhets- eller upplevelsebaserat lärande (eng: experiential learning) avses ett lärande som tar sin utgångspunkt i det konkret erfarna eller upplevda.

  Fyra faser, fyra lärstilar

  Lärande som sker i anslutning till konkret material och konkreta situationer kan, enligt Kolb, indelas i fyra olika faser som kräver var sin lärstil. Denna uppdelning bygger på tanken att det finns två av varandra oberoende dimensioner av erfarenhetsbaserat lärande: (a) konkret upplevande kontra (b) abstrakt begrepps- och teoribildning, (c) reflekterande observation kontra (d) aktivt experimenterande.

  Kolbs lärandecykel, Kolbs lärcirkel (eng: Kolb's learning circle, Kolb learning circle)
  

  Lärande börjar, enligt Kolb, var som helst men bäst med

  • aktivt experimenterande som ger konkret upplevelse av vad som händer när man handlar utifrån befintlig kunskap och erfarenhet,

  • det leder till reflekterande observation (kreativ reflektion)

  • som i sin tur övergår i abstraktion som leder till begrepps- och teoribildning i form av sammanfattningar av enskilda iakttagelser till allmänna begrepp och regler,

  • vilket i sin tur gör att man kan tillämpa de färdigformulerade begreppen och reglerna på praktiska uppgifter,

  varvid man gör nya erfarenheter som kräver att man anpassar sin teori och sina nya begrepp till den verklighet som man nu kommer i kontakt med och som kan skilja sig från den där begreppen och teorin först uppstod. Denna sekvens som upprepas om och om igen kallas Kolbs lärcirkel (Kolb learning circle, Kolb's learning circle) eller Kolbs lärandecykel.
  

  Fyra lärstilar, fyra kognitiva stilar

  Kolb fick i denna modell fram fyra inlärningsstilar eller kognitiva stilar, vilka kan kombineras hos en och samma individ. I många sammanhang, då man talar om lärstilar eller inlärningsstilar, ser man dessa fyra sätt att hantera lärandet som fyra olika typer av människor som föredrar var sin lärstil:

  Typ 1 vill ha en personlig och känslomässig koppling till det som de ska lära sig. De vill veta varför de ska lära sig just det här.

  Typ 2 vill ha teori och fakta, lyssnar på experter och tänker igenom idéer. De frågar sig vad det är som är viktigt inom området.

  Typ 3 vill att kunskapen ska vara användbar. De utgår från sunda förnuftet och frågar sig hur de kan använda vad de lär sig.

  Typ 4 vill skapa nytt utifrån den kunskap de skaffat sig, de ser nya möjligheter och frågar sig vad som händer om de gör på det ena eller andra sättet.

  Renodlad tillämpning av en enskild stil ger följande typer av människor i samband med lärande:

  • divergerarna (eng: divergers), som är bra på att se saker och ting ur nya synvinklar,
  • assimilerarna (eng: assimilators), som är bra på att göra sammanfattningar,
  • konvergerarna (eng: convergers), som är bra på att dra slutsatser från sammanställningar och teoribildningar samt tillämpa de nya begreppen på det man observerat,
  • ackommoderarna (eng: accommodators), som är bra på att omforma och omtolka begrepp och teorier så att de kan användas på ny erfarenhet och nya fakta.

  Tillämpning vid studier och annat målinriktat lärande

  På grundval av Kolbs analys av lärstilar kan man ge rekommendationer om uppläggningen av studier. Man kan antingen lägga huvudvikten vid sin egen personliga lärstil eller inrikta sig på att växla mellan faserna i Kolbs lärcirkel på ungefär följande sätt:

  1. Efter att ha stiftat bekantskap med ett nytt kunskapsområde eller nya fakta kan det vara lämpligt att koppla på en divergent lärstil. Man ska då försöka se området eller fakta ur olika synvinklar i stället för att ta till sig fakta som de först framträder.
  2. I nästa fas förändrar man stilen till att gälla en sammanfattning av observerade fakta. I denna kan ytterligare fakta inordnas. Här krävs en assimilationsteknik, en lärstil som går ut på att göra sammanfattningar av enskilda iakttagelser.
  3. Därefter gäller det att koppla på en lärstil som består i att dra slutsatser av teorierna genom konvergent tänkande: genom tillämpning av redan kända sammanhang.
  4. Slutligen gäller det att på ett ackommoderande sätt öva och praktisera det inlärda så mycket att man kan använda det för att söka bedöma situationer och lösa uppgifter intuitivt, att vara både person- och sakinriktad så att man stimuleras att söka nya konkreta erfarenheter och då genomgå de fyra faserna på nytt, och nå längre i förståelse genom vidgning av perspektiven.

  Relaterade sökord:
  

  action learning, dynamiskt minne, kognitiv stil, lärande, PGSA, problembaserat lärande, Donald Schön.

  Bilder på olika modeller av lärcirkeln (lärandecykeln) finns [exturl: här|https://www.google.com/search?q=l%C3%A4randecykel&client=firefox-b-d&tbm=isch&source=iu&ictx=1&fir=TRo4tMQvDU29zM%253A%252CpRLKw-pw2yxfjM%252C_&vet=1&usg=AI4_-kSG4Hu3i542DXXAiBHgx_ztY92N1w&sa=X&ved=2ahUKEwjssq-AyJToAhWwxIsKHf-RDY4Q9QEwA3oECAoQCQ#imgrc=TRo4tMQvDU29zM:].

  Terminologi: 

  I termen lärandecykel har ordet 'cykel' betydelsen kretslopp (upprepad serie av händelser); av det grekiska ordet κύκλος {uttal: kyck´låss} 'hjul', 'cirkel'. Det går i sin tur tillbaka på ett indoeuropeiskt liknande ord. 'Kolbs lärcykel' ska alltså läsas som 'Kolbs modell av lärandet som ett kretslopp'.
  

  Översättningen 'Kolbs erfarenhetsinlärningsteori' säger inte vad det är fråga om, nämligen Kolbs teori om lärandet som grundat i konkret erfarenhet.
  

  ["kognitiv stil","Kurt Lewin","aktionsforskning","gruppdynamik","change agent","fältteori","PGSA","gruppdynamik.","upplevelsebaserat lärande","problembaserat lärande","lärande","dynamiskt minne","assimilation","divergera","konvergera","assimilera","ackommodera","kreativ","begrepp","inlärningsstilar","Donald Schön","action learning"]